Vill ni bli av med några timmar? Klicka här och rösta på helt FANTASTISKA foton. Jag har skickat in en del så ser ni WK så vet ni vilka ni ska rösta på. OK?!

Så i helgen så träffade vi ett par, som bjöd hem oss på middag. Maybe blivande vänner! Liberala, två söner i samma ålder som våra.  Kändes sååå kul, läskigt, press press press. Det började bra, men jag var nervös och lät KC prata, tills de frågade varför vi flyttade hit och jag mumlade, hostade och tillslut så KOM DET BARA.. ord diarrén.. fy faaaan.

“Yes, well I guess it was hormones or something, but after having kids I just stated being scared of really really stupid things, like coins on the floor and stuff. You know, before it was money on the floor, now it was something that my son would choke on and it started eating my up all those thoughts and I could not stop them and they grew and grew and grew and then I thought about me and KC dying in our sleep and WK waking up, just wandering in the house, starving, it will take him DAYS to starve, and he will cry and try to wake us up but we are dead, you know, we died in out sleep, and since we don’t have family no one is checking up on us until.. I dunno.. maybe two weeks later? And by then WK is also definitely dead.. and I just cant think about that.. it actually happened in Sweden, a kid ate frozen meatballs after his single mom suddenly died, they found him alive, but the horror! So we moved here, so we have family close, so if we die it would not take a week to find that out… and also KC hated his job in Colorado.. 

Aja.. om de vill träffa oss igen är de fasiken vänner for life. Suuuuck.

Annars har vi inte gjort mycket denna helg. Jag tog lite foton och var ifrån Theo i 15 timmar, längsta någonsin. Skönt men jisses vad min kropp saknade honom i slutet.

Hej vänner!

Har någon av er en lägenhet som står och ekar i Stockholm? Tvåa eller trea på Söder, Kungsholmen eller Vasastan – tillträde NU. 

Ni vet att jag inte skulle fråga om det inte var kris, hjälp en mamma i nöd!

Har ni en ledtråd, lämna en kommentar eller maila mig!

I lördags fyllde jag år och jag spenderade hela dagen bakom kameran.. gahh vad roligt det var! En uuurtrend i USA är att ta boudoir foton, hur spännande och kul som helst. Jag har velat prova ett tag men eftersom jag inte känner en kotte här så har jag ingen som jag kan övertala att vara min modell så jag postade i en FB grupp att jag sökte folk som ville posera och fick massa svar! Det var även en del fotografer som hörde av sig och frågade om de kunde vara med så vi var tillslut fyra stycken och valde att bara ta fyra modeller (himla tur för det var bäcksvart ute när vi slutade).  Ekkk. Iallafall, i lördags gjorde vi det alltså och det var SÅ kul och lite läskigt.

Jag har startat en Facebook för mitt fotografi. Som jag SÅ gärna skulle vilja att ni “gillar” om ni vill. Och i den har jag startat en Boudoir grupp som ni också gärna får “gilla”. Där lottar jag även ut en boudoir session. (Kommer till Sverige i påsk och kan ta ert foto då om ni är i sthlms området, och känns det inte lockade med en Boudior session så kan vi byta det till en lifestyle, du och din familj typ) Så dela gärna! 

Här kommer ett smakprov.  (Men alltså, modellerna! Alla hade flera barn var och var så himla naturliga och avslappnade! Ingen kroppsångest, bara kul! Jag älskar verkligen kvinnor, fan vad killar är dötrista och fuuula)

Nu tänker jag berätta om två personer jag träffat de senaste 48 timmarna.

En kille, som var vrålsnygg. All “paleo, gluten and sugar free” (Alltså mycket traits av typiska alfa, ego nisse.) Vi pratar och han berättar om sina toooooolv barn. Mind blown. Tänker att folk som har 12 barn inte är gluten och sockerfria. Vad lever de på? kokain? Alla barn was “Gods blessing” by the way.

Träffade en iskall tjej, hon hade liksom inte något till övers för någon bullshit, och jag tänkte att det är precis så där jag är när jag är gravid. Jag har liksom inget tillövers för andra människors idioti. Vi pratar lite och det visar sig att hon var gravis! Med trillingar! Och hennes man visste inget ännu för han hade ett stort prov denna helg så hon (som var i vecka 9) har inte berättat något för att det inte ska störa hans plugg. DOG lite av hur imponerad jag var av henne och hennes ork att tänka på någon annan.

Så det var allt. In other news. WK klämde Theos fingrar i byrålådan med flit och när jag flyttade på Theo skrekgrät WK att “I wanna be a meeeeeaaaaan big brother”. Lilla hjärtat.

Så vi kom hem och lever fortfarande. Helt otroligt. Urk för att köra så där mycket på fula highways.

Resan var helt underbar och det var så fint och sorgligt att typ.. skratta igen.. ? Jag har verkligen saknat vänner och det var som balsam för själen att få bli sedd igen. Orkar inte gräva mer i det för jag blir bara ledsen.. så stop.

Här kommer lite foton ifrån NOLA, först ut är Theo på pitstop i Auburn, Alabama. Så lyxigt att få lära känna honom lite mer här! Han är skitmysig och alltid glad. 

Vi åt lunch på en “för fin för barn” restaurang. Men det gick bra ändå. 

Det var skiiiitväder i NOLA men det är mitt favvoväder så jag stormtrivdes. Det är så dramatiskt och vackert.

Nästa helg drar Mardi gras igång på riktigt. Det var sjukt röjjigt redan nu och det är så smutsigt. Känns som man typ hälsar på i helvetet, smutsigt, spya, fylla, piss, överallt. Och mycket folk i misär. Men samtidigt är det väldigt… vackert? Vet inte riktigt hur det går ihop men så känns det. Det är halsband som hänger på el-linan, 

Det är det här jag menar! Sjukt slitna hus, som ändå är såå vackra.

Nu, hemma igen. På lördag ska jag ta boudoir foton på sex damer, sååååå sjukt roligt. Längtar ihjäl mig.

Vi hade middag hos svärisarna och jag kan ha brutit ihop mitt i allt och sagt “om vi dör i en bilolycka i helgen så lova att ni tar hand om WK och inte sätter honom på ett barnhem, looova att han får aka till Sverige hela tiden och att han får veta att han är svensk och att han har familj där” och de sa ja.. prisa gud.

Nu sitter jag och äter skumtomtar, dricker lactation tea och kollar på the bachelor. ÄLSKAR denna säsong. 

I dag drack jag.. Kaffe, matcha latte, coca cola.. och varvade med socker. Jeeflarns vad trött jag är idag. Wk får sin tredje tand och är förkyld. WK hörde mig säga F**k i helgen (och säkert tusen ggr innan) och nu säger han det också. Alltid perfekt användning, som när han tappar mat på golvet. Men suck, gone are the glory days.

I helgen lämnar vi WK till farföräldrarna och tar med Theo till New Orleans. Känns jätteroligt och samtidigt helt galet att lämna WK i två nätter. Det är ju inte mycket men det känns läskigt. Har sagt till KC att vi måste bestämma vem som ska ta hand om WK om vi alla tre dör i en traffikolycka.. jag vet faktiskt inte. Jag skulle nog vilja att barnen fick växa upp med någon som är familj och i vår ålderish.. så kanske min bror? Men hur berör man det ämnet? Speciellt om man inte har pratat på 1.5 år? Aja, dör jag så vet ni. För budskapet vidare tack. Tänker ni på sånt här? Har ni testamente? Jag skrev mitt första när jag gick i mellanstadiet. “Johanna O. ska ha min tv, pappa får min spargris”

Jag är så himla trött. I fredags skålade jag och KC till “two more years in hell”.. och så är det ju inte. Älskar våra kidz men det är fasiken hell att aldrig sova, att bråka om peppa pig, att byta blöjor i sängen, och bråka om saker som inte finns. WK bröt ihop tidigare för att hans skugga försvann.. när vi gick in i skuggan. Så gulligt egentligen men jag har svårt att uppskatta det när man är mitt uppe i allt.

Men det jag ville säga när jag satte mig ner för att skriva allt, är tack. Tack för alla fantastiska kommentarer och för att ni tog er tid att skriva. Det gör mig så glad, och rädd att ni såg vad jag skrev.