Artifact Uprising (världens bästa print företag) har en motherday sale och jag beställde hem tio prints. Är så glad att äntligen få upp lite av mina nissar på väggarna.

Hörrni, Jag kommer fortsätta blogga som jag gör nu. Sällan och utan stress. Men med lite inslag av lösenskyddade inlägg. Ni kan maila om ni vill ha lösen, men jag vill liksom inte att vissa ord ska eka ut i oändligheten.. (känns ju så men fattar ju att det inte ÄR så, har inte sådan hybris). Men det känns bra.
Mailen är geiger.linnea@gmail.com

Känns som alla inlägg borde ha denna titel. MEN VAR DET INTE VÄRLDENS LÄNGSTA DAG IDAG? Jo det var det. Shiiit, jag borde ha skaffat barn när jag var 18. Orkar liksom inte nu. Trött som en sloth. Tog foton på en familj som precis fick sitt tredje barn och de såg väl, om möjligt, ut att vara tröttare än vad jag är.

Nej, jag har lite svårt att skriva här nu förtiden, känns som allt jag vill prata om måste censureras, WK är ett barn helt plötsligt och jag måste kanske börja tänka på hans integritet med. Men vill inte. Om jag slutar här, så känns det som jag kommer sluta finnas typ.  Kanske ska byta inriktning? Eller börja blogga anonymt. Vet inte.

Aja, sånt tänker jag på idag. Vad tänker ni på?

Jag tänkte alltid att det skulle vara så sjukt gulligt att ha barn, och sen kom verkligheten med tiotusen vakna nätter och att de liksom har en egen vilja och SÅNT. Men nu har det gulliga börjat. (Alltså utöver bebisgull.) WK har börjar vela somna samtidigt som han typ tittar mig djuuupt i ögonen, klappar mig på kinden och säger om vart annat “you are my best friend mommy, I lajv you”.. spelar INGEN roll at jag är hans “second best friend” så fort han vaknar på morgonen för att KC alltid är först. Dööör av hur söt han är på kvällen. Här om natten la hen sig på mitt bröst, kramade mig och viskade i mitt öra “I am always your baby mommy”. Får man börja hulkgråta när ens barn säger så eller ärrar man dem för livet? Kan liksom inte sluta.

Jag är förövrigt Theos bitch, han är inte ett dugg loving emot mig utan jag är bara hans färdkost/matlåda. Så fort jag sätter honom ifrån mig en sekund så tittar han på mig och GALLSKRIKER argt. Inte gulligt eller ledset utan mer som om att han svär över att han tappade telefonen så skärmen sprack eller att bilen fått punka.

Hej!

Har ni haft en fin helg? Det har jag! Eller vi bråkar väl på som vanligt, men bråkar liksom i sync mer. Alltid något.

Några av er frågat lite försiktigt hur det går med fotograferandet? Nu när jag liksom vågat säga att jag vill ha betalt, och vet ni. Det går grymt!! I går hade jag två jobb, och är bokad de nästkommande fyra helgerna med! Ekk. och BIG news då: JAG HAR BOKAT ETT BRÖLLOP I SVERIGE I SOMMAR!! Känns så ofantligt roligt, läskigt, pirrigt och stort.

Casey är ju också egen och det är rätt häftigt känsla att se maten på bordet och tänka att det är en direkt förtjänst av vårt slit. Alltså, så är det ju jämt, men det är kanske mer 100% slit istället för 80% jobb och 20% kolla Facebook på arbetstid? Jag vet inte, måste nog tänka med på den statistiken.

Ps. Theo går nu. Ahhhh. Då tycker jag att det är dags att sluta amma sex ggr per natt. Har liksom väntat på att han ska sluta självmant vilket inte verkar hända..

 

 

Nu är vi hemma igen, med nya insikter, massa lakris och jetleggad som tusan. Orkade inte ens försöka somna om 03:22 i morse utan lyssnade på ett rätt bra avsnitt av Värvet med…Sebastian Stakset? Så himla skönt att lyssna på folk som berättar en historia med lyckligt slut.

Tiden i Sverige var så bra. Älskade det deppiga vädret som hade massa förhoppningar om vår, min bästa tid. Som en torsdag typ, bästa veckodagen. Åt så otrooooligt god mat. Träffade de människor jag verkligen ville träffa (men hann såklart inte träffa alla..) och tog det lugnt. Så tacksam över de dagarna, de behövdes verkligen. Behövde se min mormor, behövde se min mamma. Behövde ladda på kroppskontakt och på kärlek.

Nu är jag hemma i GA, insåg först när jag kom hem att jag saknat, och hur mycket jag saknat både Casey och WK. Hade såklart saknat WK men inte så starkt som jag gjorde när vi sågs. Oj, mitt lilla hjärta. Kändes som jag aldrig skulle kunna lämna honom igen. Igår när jag var jetlaggad som tusan och somnade så ville WK läsa en saga för mig, så han hämtade sin lilla stol och satte sig vid min säng, och började med “once upon a time a little boy was running, bears was trying to get him” och när jag frågade om jag kunde få se sagan han läste så svarade han “no, the story is in my mouth, and coming to your ears” aaahhh gråååt. Min fina lilla. Aja. Fint för mig i alla fall.

Hur mår ni?

Hörrni, jag hann!! det var helt otroligt och jag lämnade förlossning avdelningen, stannade en främmande dam i en korridor och skrek till henne att jag hade “HITTAT GUUUUUUUUD”, och och sen sprang jag vidare och lämnade den förvånande damen ensam. Men alltså, det kändes faktiskt så, jag blev religiös där inne, hur annars går det till?! Men nu när jag inte är full av adrenaline så är jag inte religös längre. Men fina timmar av euforia! Vill visa er alla foton men känner att jag måste visa dem för mamman först.

AHHHH livet!!!

Gud, om fem dagar åker jag till Sverige! LYCKAN!!!! Jag tänker på fika, lösgodis, gräddglass med krossad choklad, lakris, bröd, smör och ost, chips och kaffe. Väldigt mat relaterat. Ska döpa Theo. Har inte sagt något till KC eftersom jag inte tänkt på det.. WK döptes ju i hemlighet så kanske blir det samma stuk nu. Ska träffa min bästis nya bebis. Ska träffa vänner. SKA FOTA FOLK. känns så himla himla bra och så imla himla kort. 10 fjuttiga dagar.

Har lite frågor till världen online:

Hur flyger man bäst med en ett-åring?

Hur blev them ett singular prounoun? Vill veta så jag kan använda det rätt och nu använder jag det fel. Lyssnade på denna podcast och fattade inte alls vilka som skilde sig ifrån ifrån sin man för det lät för mig som de var flera, men det var bara en. Jag gick på extra svenska grammatik när jag gick i mellanstadiet för jag var så KASS.

Har någon av er gått på EMDR terapi? I så fall, hur fungerade det? Var det läskigt?

Om man har ont i tänderna, betyder det per automatik att man har hål?

Hur tar man foton som denna person? Hur får man det där djuuupet?