Jag vet inte om ni i Sverige kan läsa av stämningen för vårt kommande val.. men just nu är det nattsvart här. Det är antingen eller. Blir det fel person vald så känns det som att allt hopp är förlorat, och detta tycker alltså väljarna på varsin sida. Jag är så tacksam för att Walter är för ung för att förstå vad det är som händer och att han slipper oroa sig för att jorden kanske går under om två veckor. Oavsett vilken som vinner så kommer den andra sidan känna sig som sådana förlorare att det kommer få konsekvenser, jag tror de mest drivna anhängarna kommer försöka ta makten i sina egna händer. Det var hårda ord mot Obama 2008, men det känns som en barnlek jämfört med hur hatade Hillary och Trump är.

Jag såg en video (länk här: https://www.youtube.com/watch?v=D1jhTBCdAXU&feature=youtu.be) häromdagen och det är så sant.. självförtroendet har tagit över. Det är så himla läskigt att tänka på att alla Trumps anhängare nu har fått legitimitet i att inte bara tycka och tänka utan skrika och agera. De har fått en röst och även om Trump nu inte vinner, så tror jag att något har för alltid har skiftat.

Vill ni höra något deppigt? Lyssna på NPRs Politics Podcast. Avsnitt Weekly Roundup, Thursday October 13. Alla political correspondents låter så uppgivna och deppade. I stället för att prata planer och policies  så tvingas de prata om sexuella övergrepp och vem som är minst sämst i brist på bättre ord.

screen-shot-2016-10-18-at-21-31-59

Min granne 🙂

… det var det ju inte riktigt. Jag är bara 18v. Eller jag tror att man i Sverige räknar det som 19? Casey var tvungen och jobba så jag gick själv vilket känns himla odramatiskt? Typ som att ta blodprov? Förra gången var det ju sjuukt spännande och denna gång var det med ett stressmoment en packad dag. Men bebis såg bra ut, det hade mycket muskler sa doktorn?! Plus hjärtkamrar, lever, njurar och annat bra. Jag är imponerad att något kan växa i en sådan sur och stressad miljö ärligt talat. Men tacksam. Vi tar inte reda på kön denna gång, alltså helt tvärt om jämfört med WK. Då hade vi kööönsfest.

Kan ni inte dela med er om wifetales? Ska det inte vara så att lägre hjärtslag och morgonsjuka är tjej?

img_2891

..är inte att se Casey när han sover.. utan bra formade ögonbryn. Herrejeesus vad fina ögonbryn tillfredställer mig. Jag kan bli så äckligt avundsjuk på dem som har det. Vet ni vad det är? Ögonbryn som inte är grova som utav morrhår utan de ska vara som håret på hundöron. De ska liksom inte gå att urskilja enstaka hårstrån utan allt ska bara se lent och mjukt ut. Och vet ni vem som här de bästa ögonbrynen i hela världen? Carina Berg. Stan i gatan, de är perfekta! Ser ni finhåret och kolla här! Arghh.

Aja.. sånt här tänker jag på om dagarna när jag är för stressad för att tänka på saker som betyder något. Vad tänker du på?

Och jo, Casey har också världens bästa ögonbryn, trots att hårstråna är grova som tandpetare.

_DSC0314

Gud, jag är så arg när jag gravid. Jag kan gå ifrån 0 till 100 på en millisekund och det är som jag har absolut NOLL över till bullshit. Den enda som får bullshitta är JAG.

Så vad passar bättre än en arg lista? inget.
walter-april-2016-vid-matbordet-9

Min äckligaste mat:

Allt det jag äter nu för tiden. Jag är inne i en jobb period som är krävande som tusan och det betyder att jag inte hinner laga mat. Så till frukost äter jag rostat bröd. Till lunch köper jag en bagel, till middag äter jag rostat bröd igen.. idag är det dag tre på 100% bröd diet och det gör mig så SUR. Det är inte ens gott bröd! Jag hoppas att det är en OK för ninjabebisen om jag sköljer ner det med en prenatal. Annan mat som är äcklig är överkokad pasta, all mat som serveras i för mörka rum. Sallader som inte gjordes nyss. All kall mat är egentligen äcklig. Sen gillar jag inte mat som innehåller helfabrikat. Som typ smördeg och snusk. Kan verkligen skriva om äcklig mat hur länge som helst. Blir alldeles varm av tanken på äcklig mat.

Hatväder:

För varmt eller för kallt. Eller när det skiftar och det är kallt på morgonen och sen blir varmt. AVSKYR det.

Värsta personlighetsdragen:

Har väldigt lite tålamod med människor som pratar och pratar och pratar utan att säga något. Då kan man vara tyst. Älskar när det är tyst. Eller när någon är på dåligt humör och låter det gå ut över alla andra men inte fattar det själv. Jag är tyvärr en sån typ själv ibland, mot familjen, inte bra. Men de som inte har vett att skärpa sig för andras skull stör jag mig enoooormt på.

Sämsta musiken:

Musik som hörs och inte kan ignoreras som all musik som folk lyssnar på in public spaces utan att ha på sig hörlurar.

Då tappar jag humöret helt och hållet:

När jag är gravid? Blev så arg på KC häromdagen att jag ville flytta hem till Sverige. Anledningen var att han var 40 min sen hem. Eller när folk bestämmer över mig utan att kolla med mig först. Har lite svårt för auktoriteter ibland. Typ TSA nissar, vissa chefer, och uttryck.

walter-april-2016-vid-matbordet-40

Lyckliga familjen

Värsta tiden på dygnet:

Efter lunch när man jobbar. Eller att vakna på natten av skrik.

Mitt sämsta humör:

Just nu är jag på ett himla humör efter det där mailet. Men annars är det nog att jag inte kan vara arg ifred på KC, jag måste alltid säga vad det är som stör mig innan jag kan släppa det. Vad bra det vore för oss om jag bara kunde inte säga vissa saker.

Sämsta grejen jag äger:

Just nu hela min garderob som är för liten och alla kläder är för trånga och det gör mig ARG.

 

Nej, jag vet inte vad det heter på svenska. Men här i the country of valmöjligheter så finns det något som kallas Gentle Cesarean. Jag är så HUMLANS peppad på det här. Eftersom det ser ut som jag måste ha ett planerat kejsarsnitt igen så finns det alltså valmöljligeheter och om man vill göra det lite lugnare och finare så erbjuds man det. Speciellt om man går till hippie midwifes.

En gentle cesarean betyder att den är så naturlig som möjligt, man behöver inte schemalägga utan kan vänta tills man börjar föda naturligt. alltså får värkar eller att vattnet går.

Man kan få se hela förloppet genom genomskinliga eller sänkta gardiner istället för täckande. De kan dimma ljuset, man får välja egen musik. Man kan få vara med och dra ut sin bebis om man kan och är tillräckligt alert. Man får ha med familj/fotograf in i operationsrummet.  De kan vänta med att cut the cord, man får direkt skin to skin contact och får amma på en gång. På vissa ställen får man till och med göra detta vilket är sååå himla tufft om det fungerar!! WK var ju ett akutsnitt och han togs ju bort direkt för att kollas, mätas, vägas och sen försvann han, hans team och KC bort medan jag syddes ihop. Under den tiden (väldigt oklart hur länge det var) så fick han sitt första bad etc. Jag ammade först långt senare.

Jag har så himla mycket jag skulle vilja göra annorlunda denna gång, med födseln, med de första månaderna.. You name it, I wanna change it. Det känns väldigt fint att få vara med om det här igen och göra lite revansch. Jag ska ta det betydligt lugnare denna gång. Inte känna stressen över att “häääär har inget hänt, vi fick bara ett barn men vi är preciiiis som vanligt. Happy hour någon?” Jag ska bära mer, amma mer, sova mer (???). Aja, vet inte riktigt hur jag ska får ihop det med en wildling här hemma, men det känns som jag ska försöka gå in i det här med mindre stress.

Angående födseln (förlossnings berättelse del 1) så ska jag försöka vara med mer, och efter. Inte lämna bebis till the nursey (förlossningsberättelse del 2), snyyyyft. Hur kunde vi??! Och försöka njuta av tiden på sjukhuset. Äta all mat, hela tiden. Ta mer smärtstillande efteråt så jag vågar röra på mig. Ta foton för bövelen!

Nu brukar jag alltid tycka och tjata om att Sverige känns så himla mycket bättre än USA. Men med tanke på vad jag får höra ifrån vänner och genom nyheterna så är jag så otroligt tacksam att jag föder i USA. Även om det kostar en arm och ett ben så vet jag att jag kommer bli omhändertagen, insläppt och inte bortskickad (helt sjukt att ens behöva oroa sig över det som höggravid) att veta att mina midwifes är inte sönderstressade eller överarbetade. Jag tycker så synd om gravida kvinnor i Sverige som känner sig rädda och ohörda.

Är du preggo? Vart bor du? Hur känner du inför din kommande födsel? Eller hur var din födsel? Känner du lust att göra om och göra rätt som jag eller hade du en drömförlossning?

dsc0689-1050x783

Är ni intresserade av att läsa mer om gentle cesarean?

Bästa tipset är att kolla på instagram. Här är en bra tag. Eller kolla youtube, ginar till alla filmer! Eller lyssna till NPRs korta radiosnutt om det här. Och här är en birthplan. Spännande läsning.

walter-april-2016-vid-matbordet-135

Att göra familjegrejjer har jag aldrig trott skulle vara min grej.. det är nog inte min grej, men det är så humlans kul att se hur ens genpool liksom älskar vissa saker. Som för några helger sedan, vi åkte upp till The Georgetown Train Loop. Något jag annars skulle ha vägrat gjort, men eftersom WK älskar tåg och “TRRRRUUUUCKS” så tänkte vi att det vore kul. Och det var det! Han älskade det och jag som tar alla anledningar till att dricka varm choklad gjorde en picknick. KC och jag står lite vid sidan och kliar oss i huvudet åt det verkar som vi har en son som gillar trucks och tåg.. det tog oss två dagar och experthjälp innan vi fattade att bilen inte startade för att batteriet hade dött förra vintern. Vi har verkligen noll intresse eller kunskap. 

Men det är inte så dumt, familjelivet. Jag och KC låg och pratade igår om vad vi hade gjort en fredag om vi inte haft barn. Vi hade varit sjukt mycket mer vältränade och vi skulle vara bättre vänner. Ha tid att laga god mat. Vi skulle göra sporter och mer självutveckling. Även om jag saknar och längtar efter allt det så skulle jag inte vilja byta min kaosfredag mot allt i världen. Det är rätt magiskt att sitta med WK i mitt knä och läsa sagor, när han vänder sig om och slänger armarna runt halsen och man får en hård, lång kram samtidigt som ninjabebisen sparkar i magen. Det kommer bli ett jävla år, men jag är så tacksam att jag har en familj som ännu älskar mig och vill vara med mig. Vissa dagar förtjänar jag kanske att vara shunned. Men än så länge vet de inte bättre.

walter-april-2016-vid-matbordet-2

 

walter-april-2016-vid-matbordet-6

walter-april-2016-vid-matbordet-24

walter-april-2016-vid-matbordet-73

walter-april-2016-vid-matbordet-81

walter-april-2016-vid-matbordet-84

walter-april-2016-vid-matbordet-110

Hur organiserar ni era foton? Jag har precis raderat (hjäääälp) alla mina foton och fört över dem till google pictures. Djupandaaas. Men nu verkar det som jag inte kan ladda upp foton ifrån google pictures till bloggen? Utan att jag måste gå in till google photos, ladda ner fotona jag vill ha till datorn.. för att ladda upp dem i bloggen. Ska det verkligen vara så? Himla tveksam på om det är så smidigt? Ska inte ett cloud vara ööööverallt? Jag hänger inte med och jag är 32… hur är det när jag är 62?? Och nu dök detta upp??!

screen-shot-2016-10-08-at-19-15-24

Hur var min måndag? Vi har tre bilar (två egna, pappa är här med en hyrbil) och vi under tre dagar haft har punka på alla tre, två i morse.. helt random. Inte någon hatattentat ifrån någon sur granne. Jag har aldrig haft punka innan och nu TRE?! Sen grinade jag för att jag var så arg på pappas hyrbils customer service som var helt värdelösa och för att jag tycker synd om alla invandrare som inte kan bråka på engelska eller är gift med en advokat som kan bråka åt en. (Kundservice är överlag så bra här, men är den dålig så är den världens sämsta). Sen grinade jag för att jag hade för mycket på jobbet. Sen grinade jag för att jag var ledsen på familjen. Nu ska jag gå och köpa en födelsedags present till min bror som sagt upp kontakten med mig. HEPP. Hoppas ni har haft en bra måndag ni med!

1-1

Så.. jag har liten pinsam “fix”, eller obsession. Mormon blogs!  Men först vill jag inlägga en liten varning, det här inlägget visar inte min bästa sida, det här är min skvaller, gossip sida. Jag SKÄMS över den.

Men ooo Mormon mom blogs är de bästa som finns! De är alla perfekta, ingen säger rätt ut att de är mormoner utan man märker det först efter ett tag, typ att de har en massa barn, bor i Utah eller har släktingar i Utah. Är ofta såååå himla duktiga på att blogga och fotografera. Och, alla är så himla poster vackra. Foton på dem är proffsiga som de är tagna för Elle, men det är bara en vanlig dag hemma hos dem, med deras perfekta män och barn. Det som gör att det är så skönt att läsa dessa bloggar är att de är så carefree. Det handlar alltid om familjen, den perfekta middagen, om den perfekta halloween klädsen.. etc. Alla älskar sin familj, alla barn sover genom natten, alla är bara… som på film. (Annars klarar jag ju inte av bloggar som är så, men de här är skriva på ett sätt att man gillar det! Don’t ask me how!?)

Jag har följt bloggen The Freckled Fox ett tag, mest för att det kanske är världens vackraste kvinna, men också för att hon är 25 år (kanske 26?) men hon har fem barn inom fem år!! Inga tvillingar! Ahhh det är ju inte klokt. Iallafall, hennes man blev sjuk i cancer för 18 månader sedan, och han dog tyvärr för nyligen. Så himla sorgligt och fruktansvärt, hon bloggade då och då om allt och när han passed så tog hon ett kort break ifrån social media och utan skrev mer och mer sällan.. Nu kom hon tillbaka, och meddelar att hon är GIFT! Alltså, hennes man och love of her life var död i lite över 40 dagar tror jag? Det här är så himla intressant. För mig känns det helt sjukt att ens dejta efter 40ish dagar, och att vara gift är ju ett ENORMT steg. Är det inte så oootrooohooooligt intressant att ens kulturella guidelines är så annorlunda beroende på hur man växer upp? Jag lyssnade på Sara Mohammads sommarprat för några veckor sedan och jag tänkte precis samma där, vi lär oss av vår omgivning vad som är OK och inte OK.  Att Sara tycker att det går emot jämställdheten att dela in badhus simtider efter kön och andra tycker att det är det enda sättet att få en pause. Jag har ju tänkt att det är bra med tider där kvinnor kan känna att en frihet, men tänk om jag haft fel? Hur är det egentligen med burka? Klart som faen att det känns helt sjukt som feminist att kvinnor blir tillsagda att de måste ha burka, på precis samma sätt som att de inte får ha burka. Men vad vet jag egentligen? INGENTING! Jag borde inte ens ha en åsikt för jag baserar ju den bara vad jag tror om andra människor utifrån mitt egna, väldigt naiva, synsätt. Som alla gör. Det är så himla intressant det här! Man kan prata hedersvåld, att barnaga, att be bordsbon. När jag flyttade till USA fick jag ju en uppläxning av en kvinna som sa att jag måste låta min man ta ut soporna och tanka bilen, annars så skulle han inte känna sig som en man, och leta efter kvinnor som fick honom att känna sig manlig. Eller den gången jag fick höra att xxx var förvånad och imponerad att jag var en good girl trots att jag inte var kristen. Om vi flyttar tillbaka till GA så är precis det här som gör mig orolig, fasiken vad mycket svårare det kommer vara att vara svensk, och bygga min familj med svenska värdegrunder i Georgia än vad det är att vara svensk i Colorado. Klart som tusan det är skitsvårt för invandrare i Sverige! Det är skitsvårt att vara svensk invandrare/utvandrare i länder som liknar Sverige!

Aja, det är lite risky att jämföra en livsstils blogg med.. könsstympning och hedersvåld. Men det är så himla ögonöppnande att se hur himla olika man är beroende på saker som religion och uppväxt.

En undran till någon som kanske vet? Som mormor så gör man ju “Sealing“, alltså att man är gift nu men också i all evighet, hur gör man då som omgift? Är man sealed med båda? Eller sist in, först ut?

1-1-18

Colorado är vackert nu! En åsikt bara.