Det stora äventyret, lifestories

Bästa med barn?

04.27.16

March 2016 (137 of 260)

Ett stort starkt plus med barn är att få se sin partner i en helt ny roll. Är så himla impad över KC och hur himla bra pappa han är. Jag visste att han skulle vara bra, men inte SÅ bra.

WORKOUT STORIES

Träningsutmaning

04.26.16

Screen Shot 2016-04-25 at 20.52.08

Målbild. Att fira med öl och en glad man efter 30 dagar!

OK.. jag har suttit och filat här.

ÄLSKAR dessa ifrån Annika och just nu tänker jag att vi gör denna. 3000 squats och 1000 pushups på 30 dagar! Du behöver inga redskap. Det går snabbt, iallafall i början, och det är ett rätt schysst mätbart sätt att ta sig fram. Du kommer känna en grym skillnad från dag 1 till dag 30.

Nytt för denna gång är att du kan göra en buyout.. för jag vet att ibland vill man bara inte, eller man hinner inte. Och hamnar man bakom så är det lätt att bara ge upp och sluta. 

  1. Antingen genom att ersätta squatsen med en löptur, spelar ingen roll hur lång eller kort.
  2. Eller genom att göra en meditation, längre än 5 min.
  3. Eller genom att köpa dig ut. Du får helt enkelt donera 25 sek för varje missat träningspass till valfri org. Rädda barnen. UN. You name it.

Vad tycker ni? Är ni med? Dra i hop ett par vänner och gör det ihop! I så fall börjar vi den 1a Maj och kör med veckorapportering som ske häääär!

 

squats-pushups-challenge-intro

lifestories, The Royal Kingdom Of Sweden

Att lämna sitt land

04.26.16

1614310_10153822835345018_583871906_o

Fick en så himla fin men sorglig kommentar av Tove om hur hennes kille inte längre kan tänka sig att bo i Sverige. Den sorgen. Jag kommer så väl ihåg hur en del av mig var så ledsen på vår wedding day för det var så tydligt att från och med då så skulle alltid en av oss lämna sin familj. Jag sörjer Sverige och närheten till min familj hela hela tiden. Jag hatar att WK har träffat sin mormor tre gånger. TRE! Jag har tagit bort möjligheterna för dem att fika på helgerna, för honom att rymma till henne när han tycker att vi är världens sämsta föräldrar, för mamma att vyssa WK till sömns när han var en snusande nyföding. Jag har berövat min mamma chansen att utveckla en normal relation till sitt barnbarn och jag har satt mitt barn i en rätt ensam situation.

Jag läser boken Storm Stina för WK och det måste vara den vackraste barnboken om hur det är att växa upp i skärgården och jag vet att WK inte kommer att växa upp med att spendera somrarna i en segelbåt. Eller ätandes smultron. Han kommer inte känna varma klipor under sina barfota fötter. Eller lukta på tången. Eller höra hur det är att sova i båten med kluckande vågor runtomkring. Eller höra sin morfar lyssna på Sommarpratarna i båten, eller sjövädret på kvällen. Det känns fel.

Att lämna Sverige och närheten till min familj är det värsta jag gjort men jag valde rätt. Jag delar min min vardag med Sockerbiten och det är honom jag vill vara med varje dag. Jag vet inte hur framtiden ser ut, jag vet inte vart vi kommer ta vägen. Jag vet inte om vi flyttar närmare kusten, eller om vi stannar här. Eller om vi flyttar tillbaka till södern för att få närmare till sockerbitens familj. Jag vet inget! Precis som Jon Snow är jag clueless.

Jag kan inte tänka mig att bo här om min mormor, mamma eller pappa behöver mig i Sverige och tanken på att jag skulle bli gammal och dö i USA känns inte klok. Ska jag begravas på en av de fula kyrkogårdarna?! Jag vill inte det! Jag vill vara nära min familj!

Vi kommer alla tre till Sverige två veckor i sommar och jag är redan nu nervös för att det kommer göra så himla ont att se vad det är vi går miste om. Jag tror det kommer känns hundra gånger mer nu än vad det gjort innan.

Aja, har du tips och råd till Tove så lämna en kommentar. Pepp och kram.

1262630_10153159432230018_1745911322_o

1270157_10153159430970018_650913120_o

1403330_10153459076775018_445347124_o