Vi har börjat med en ny tradition iom att WK fyllde två. Innan middagen på söndagar så kör vi “saying thanks”. Det är inte en bordsbön utan vi går runt bordet och säger vad vi är tacksamma för den här veckan och vad vi ser fram emot i kommande vecka. Förra veckan var WK tacksam för sin napp, denna veckan var han tacksam för vatten… han kaaaaan vara för ung för det här men vi gillar det. Det känns lite som ett bra avslut på veckan och som en bra start på den kommande. Om inget annat är det en rätt skön paus att reflektera att vi har mycket att vara tacksamma över, mat på bordet tillexempel.
Har ni någon tradition hos er? Mina andra “traditioner” består bara av att vika tvätt och tvätta håret.
On another note, på måndag börjar WK på dagis och en av de sakerna med det nya dagiset jag sett fram emot är att lunch och snacks ingår, alltså inga mer matlådor. Wiihoooo. Men den lyckan var kortlivad. Det här är deras lunch menu för en månad framöver.. Alltså what to do? Ska jag svälja det och inte vara den bökiga, stökiga? Ska jag säga att WK är allergisk mot.. processed carbs? Ska jag säga att vi tar med egen mat? Kommer WK äta egen mat när alla andra äter corndogs? (spy emoji här).
