Jag tänker tillbaka på den första tiden med WK och jag inser att jag, när WK var nyfödd, hade det väldigt lätt. Jag var kanske hög på hormoner? Men jag minns inget jobbigt? Jag minns bara att jag tittade på hela Parks & Recreation med WK liggande bredvid mig?
Däremot tyckte jag att det började bli väldigt jobbigt när WK var runt 7 – 8 månader. Jag minns att han gick ifrån att vara en väldigt glad liten minigris till att bli mer och mer ledsen, samtidigt var mitt jobb just då otroligt tidskrävande, jag jobbade övertid varje dag plus helger, kände en jättestress över att ta tid till att pumpa, att missa en pumpning, att inte producera tillräckligt med mjölk ect. och i det så var jag nog.. lite överväldigad? Jag minns att jag väldigt ofta gav WK till KC när han var ledsen för jag kände att jag inte kunde göra något rätt. Att jag med en känsla av lättnad tog över allt hushållsarbete så KC kunde vara med WK.

Jag kunde inte förstå WKs signaler, vad han ville, varför han var ledsen, under tiden som KC väldigt ofta (och fortfarande) kan se mycket tydligare vad WK vill och menar. KC hör fler ord som WK säger än vad jag gör tillexempel. Iallafall, det skapade en inte så bra vana hos mig. Att jag “gav upp” så fort WK började gnälla och det skapade en känsla av otillräcklighet och okunskap hos mig. Inte så kul känsla att ha som mamma, att komma hem ifrån ett jobb där man känner sig otillräcklig och frånvarande, hem till en annan roll där man igen känner sig otillräcklig.

WK är väldigt pappig, och det med all förståelse! Det är ju ofta KC som har fått vara där för att jag inte haft självförtroendet att våga step in. Och det är inte himla lätt att göra det heller när ens barn skriker efter pappa när man försöker trösta.

Så jag känner rätt starkt att jag vill göra vissa saker annorlunda denna gång. Typ rätta mina misstag. Jag vill vara närvarande. Jag vill amma hela hela tiden för att inte riskera mitt supply, jag vill var den som är där när Ninja gråter, jag vill vara en förälder som kan ge kärlek istället för att ge bort till pappa.  Jag vill bära på bröstet istället för att lägga bredvid. Aja. flumm flumm, ju mer jag skriver på det här så inser jag hur jobbigt jag tycker att det har varit där.. månad 8-12. Det ledde ju till något bra, jag började (och slutade) i terapi. Jag började lyssna mer på min kropp och även om jag inte är 100% nöjd ännu så vet jag iallafall vart jag kan förbättra mig.

Jag fattar att det kommer bli så sjukt mycket svårare denna gång för jag har en vild, icke sovande, toddler som jag kommer känna ännu mer dåligt samvete mot, men jag hoppas att jag kan gå in i det här lite mer medveten, att jag inte kommer behöva ett års bearbetning innan jag kan se det jag ser nu. Jag hoppas att jag kan vara lite mer lugn och mjuk. Inte så himla “nu skiter jag i det här, det funkar inte”. Jag hoppas att det kan bli en mer harmonisk tid för oss när jag är hemma, och att vi äter någon annan middag än pasta.

Så jag tänker inte så mycket på striktare rutiner, co-sleep eller inte, cry it out eller inte, utan bara på närvaro. Jag vill bara vara mer denna gång.

Ni som har flera barn, ändrade ni något ifrån första till andra barnet? Andra till tredje? vad var era förväntningar? Hur blev det? Eller om ni är gravida, vad tänker ni?

untitled-1

untitled-1
untitled-3

untitled-4

untitled-5

Det bästa med att skriva här på bloggen är att jag kommer i kontakt med så mycket fantastiska folk, många som jag nu kallar nära vänner.

Jag fick länge kommentarer av ”S”, och tyckte alltid att hennes liv var så häftigt och.. i brist på andra ord.. brett? Man kan leva smalt och man kan leva brett och det känns som S gör det sistnämda. Typ fearless.

S är iallafall Sara och nu har vi inte bara kontakt via det anonyma internet utan utan även via mail, och ja, hon lever verkligen ett brett liv! Utan att avslöja Saras privatliv här (som borde bli en bok), så är hon föräldraledig med sin dotter. Dottern är “skaffad” på egen hand och det ger mig gåshud att tänka på. Jag tycker det är det största och häftigaste! Elooooge till alla ensamstående föräldrar som gör allt.
Poängen med hela inlägget är att tipsa er om Sara! Sara syr nämligen! Sara syr tygblöjor bland annat! Det är de vackraste små tygblöjorna man kan tänka sig och jag har fått en till vår lilla ninja bebis. Längtar sååå tills vi kan se den här lilla tygblöjan in action på världens minsta lilla plattrumpa.

Sara är som sagt föräldraledig och syr med dottern på ryggen. Är inte det fint?  Det känns som ett teamwork. Återbrukat material så bra för naturen 🙂

Så om du letar efter julklappar och vill stödja en liten “business” så tycker jag du ska kolla in Saras saker här på facebook. Och vill du maila Sara så kan du göra det på denna mail: madebyssweden@gmail.com

banner-everyday-christmas16

Detta är ett inlägg i samarbete med Countryside Hotels. 

Julklappserbjudande: 20% rabatt på presentkort som ska utnyttjas mellan den 1 januari – 31 mars, 2017. Erbjudandet gäller tom den 18 december. Kolla in erbjudandet här! 

Tävling: En vinnare får ett presentkort på en Countryside Break – övernattning, frukostbuffé samt en 3-rätters middag på valfritt hotell som är anslutet till Countryside Hotels. Vinnaren meddelas i januari per e-post, ev vinstskatt betalas av vinnaren.

Svara på frågan: Hur många hotell är anslutna till Countryside Hotels? Tävlingssvaret hittar du på denna länk!
Klicka här och fyll i dina uppgifter så är du med och tävlar!

everyday-stories-kalender-csh-940x600

Ugh.. idag känns det som jag har en grov släng av PMS. Har fått bita mig i tungan hela dagen och inte alltid lyckats så bra. KC kom precis hem och jag släppte allt och gick in och tog en lååång dusch och tänkte över mitt humör. Lyssnade på Sword and Scale idag och där sa någon polisnisse att det enda personlighetsdrag han ser hos alla mördare är att det är arroganta… och jag tänkte lite på vad det betyder att vara arrogant och jag har nog blivit lite arrogant, ibland kanske inte så lite utan så mycket att jag inte känner förståelse, jag tycker att folk är idioter för att de inte gör saker på mitt sätt. Så otroligt ocharmigt. Jag hoppas att det här är en gravidåkomma och inte något som är kvar för alltid. Men sen lyssnade jag på ångestpodden (en podd jag faktiskt inte tycker är bra) och där pratade de om att man kan bli arrogant och typ empatilös och man är överväldigad för man orkar helt enkelt inte bry sig.. och jag hoppas att det kanske är där jag är istället. Sen tänker jag att jag ska sluta att lyssna på poddar och försöka självdiagnostisera mig för hur självupptaget är inte det.

walter-april-2016-vid-matbordet-70

Hej måndag! Jag är så oootroohohohohlig o-utvilad så jag vill bara gå och lägga mig. Wk vaknade 4:40 och sa som alltid “up, out, walk” om och om igen..Gaaahh. Jag är morgonpigg men inte en enda cell i mig tänker att jag vill ut så fort jag vaknar.  Det är mörk och kallt och hemskt ute.

I går gick jag och KC på en afternoon date, så mycket bättre att gå ut på eftermiddagen istället för på kvällen. Vi var hemma igen klockan 19:30! Vi gick på bio och såg En man som heter Ove, jag storgrät och skyllde på gravidhormoner tills jag märket att KC grät minst lika mycket. Win. Så skönt att inte komma hem och vara så trött att ögonen går i kors. Och skönt att skippa middag och läggning!

Tänkte lite på det här med att lämna sitt barn till barnvakter.. hur mycket lär ni känna era barnvakter innan ni lämnar era barn? Tjejen som tog hans om WK igår var ursöt, men när vi åkte hemifrån så kom vi på att vi vet absolut inget alls om henne. Nada. Vi hade träffat henne i en lekpark i somras, såg att hon lekte sååå bra med sitt barn och jag tror att jag frågade henne vart hon fick all energi ifrån, och hon sa att hon arbetade bara som nanny så hon sov hela nätter, (hahaha… grååååt), iallafall, sen sa hon att hon ofta arbetade som babysitter och vi bytte nummer. Thats is. Sen har vi inte lycktas få ihop det med henne tills igår. När vi åkte hemifrån kom vi på att vi vet som sagt, inget om henne, Hon heter Erin och hon har en mobiltelefon med ett telefonummer. That’s it. Nu sa magkänslan att allt var tipp topp så vi litade på den, men det är ju egentligen helt sjukt? Jag tror att jag inte ens klarar av att tänka på att det finns folk som inte vill barn väl där ute att jag bara stoppar huvudet i sanden.

Aja, både hon och WK var iallafall kvar när vi kom hem och hon hade diskat åt oss! Sidenote på den: det är första gången vi haft en barnvakt som gör det! Jag gjorde alltid sånt när jag var lite och satt barnvakt. Speciellt om barnvakten kommer efter att WK har somnat och alltså får betalt för att titta på TV så kan jag tycka att de kan plocka undan leksakerna och slänga dem i ett hörn eller något. Aja.. inte för att jag var perfekt som barnvakt.. en gång somnade jag och vaknade av att det ringde, treåringen jag passade svarade i telefonen och jag hörde henne säga till hennes föräldrar “Nej, jag har är tråååkigt, Linnea bara sover” eeeekkkk.

last-farmersmarket-16

Hej!

Förra året körde vi på en 24 dagars adventskalender på Everyday Stories och detta år kör vi något i linkande stil, inte varje dag men nästan. Skönt tycker jag! Idag är det “min” tur och tillsammans med Clean Eating by Annika och Träning 40 Plus Lena så lottar jag ut en dunjacka ifrån Bergans of Norway.

Detta är ett inlägg i samarbete med Bergans of Norway

….
banner-everyday-christmas16
Idag kan du tävla dunjackan Slingsbytind down jacket med hood i dam eller herrmodell från Bergans of Norway.

För Bergans är det viktigt med corporate social responsability, naturen ska finnas för äventyr såväl idag som i framtiden. Detta arbete sker brett men visas bland annat kring bolagets viktiga dunpolicy.

Bergans berättar: Allt vårt dun är 100 % certifierat enligt Responsible Down Standard (RDS). Vi kräver att allt dun vi använder i våra produkter är en restprodukt från matproduktion. Eftersom djurvälfärd är viktigt för oss tar vi starkt avstånd från leverantörer som plockar fjädrar från levande gäss och/eller utövar tvångsmatning. Dessutom testas alla våra leveranser av dun vid IDFL (International Down & Feather Laboratory) före produktionen. Detta garanterar både dig och oss hög kvalitet och rent dun som är etiskt producerat.

Allt du behöver göra för att vara med i dragningen att vinna Slingsbytind dunjacka med juste dun och värde 2395 kr, är att ta reda på namnet på Bergans långsiktiga miljösatsning. Ett tips är att kolla in bergans.com!

Svara på frågan: Vad är namnet på Bergans långsiktiga miljösatsning?

Klicka här och fyll i dina uppgifter så är du med och tävlar!

bergans-christmas-2016

  • Att det heter nostrils, och inte NOSEDRILLS.. lärde mig det igår… tycker iofs att nose-drills låter som det ser ut och därmed är logiskt.
  • Att folk köper osaltat smör. Att det ens finns osaltat smör?
  • Modern konst
  • Parkeringskyltar i Sverige, helgdagar tider, jag kan inte tolka dem.
  • Att de här två vegetariska recepten är typ det godaste jag ätit på länge! What?! No Kött. Squash Parmesan & Gnocchi in Parmesan Broth.
  • Vad jag ska hitta på till KC i 30års present.. GUD.. jag kommer liksom sitta med en 1.5 månaders bebis då? Troligen kommer vi vara så trötta och slutkörda att vi inte kommer vilja spendera en sekund ihop så kanske är det bästa en helg långt ifrån mig?
  • Att den bästa lukten just nu är, precis som när jag var gravid med WK, doften an Marijuana. Det är ju inte klokt! Det borde ju lukta fara och färde. Andra bra dofter just nu: Lim, spritpennor och bensin. Allt i hälsans tecken.

walter-april-2016-vid-matbordet-8

 

Okok.. alltså vi har ju satt upp förhållningsregler inför ninjas ankomst.

  • Vi får inte skilja oss de två första åren.
  • Det som säga under natten gills inte (det här sker ju alltså fortfarande varje natt.. WK sover ju fortfarande kasst som en räv)
  • Vi troligen ha skilda sovrum (yeeeeees, älskar att ha sängen för mig själv och en nuföding märks väl knappt? Eller?)

… ja det är allt. Jisses det räcker ju inte? Vem ska laga mat? Hämta på dagis? Guuuud vi behöver STRUKTUR i vårt förhållande. Det känns som vi varje morgon är förvånade att vi måste packa matlåda till WK idag igen? Har du gjort det? Nej, jag trodde du gjorde det? Vem skrev checken till dagis? Har vi ens betalat?

Lökiga foton va? Jag både älskar dem och skäms för dem.

casey-linnea-2014-40 casey-linnea-2014-46 casey-linnea-2014-59

Är det på riktigt? Jag börjar tro det? Hur gör man?? Har sådan ångest att vi är gravida med #2 när vi inte ens vet hur vi ska ta hand om en?! Tänk om det är the beginning of the end? Tänk om vi ser tillbaka på detta om några år, skilda och sura på varsin kontinent.. att vi inte klarade av vad vi tog oss an. Arghhhhh Hormoner eller insikter?