Wedding

Att vara gift

Jag är med i en bokklubb (väldigt nära att kastas ut eftersom jag inte läst de senaste fem böckerna). Boksmak alltså.. väldigt olika ifrån person till person. Men i alla fall, vi dricker vin, äter god mat och pratar om våra män. (Alla är gifta med antingen doktorer eller advokater förutom jag då.. gift med en student. Längst ner i hierarkin. Mutter mutter).

Meeen vad jag vill komma fram till är att vi kommer ifrån väldigt olika bakgrunder och hur vi inte bara har olika boksmak utan hur vi ser samma händelser så olika. Igår ställde en av våra damer denna fråga:

“What in your marriage is not what you expected it to be?” Vi har alla varit gifta i 2-3 år och borde alltså vara i mer eller mindre samma fas.

Så här såg svaren ut:

Nr 1. Att vara gift var bättre än vad hon trodde att ”Vi grälar mindre nu än som pojkvän och flickvän”.

Nr 2. Var förvånad över att det var så tydligt at hennes man gjorde henne till en bättre person. ”Utan honom i närheten så gör jag sämre val”.

Nr 3. Att hennes man var så mycket mer än vad hon trodde när de gifte sig. ”Jag är den som har issues, och han stöttar och accepterar mig genom allt”

Nr 4. Trodde att de skulle ha mer sex. (Kan tillägga att de inte hade bott ihop eller haft sex med varandra innan de gift sig)

Ok, så min tur. Att ha skilda föräldrar är något jag är tacksam över. De tog kontroll istället att vara olyckliga och det gjorde oss alla lyckligare i längden. MEN med det så har jag varit rätt bitter över konstitutionen äktenskap. Mer något man mer eller mindre tvingas göra för att ärva varandra, eller som i vårt fall, för att kunna fortsätta vara ihop. I mina tidigare förhållanden och även med Casey så har jag varit väldigt egoistisk. Har det inte passat min smak så har jag aldrig sett någon anledning att anpassa mig. Utan jag har antingen valt att gå min egen väg eller mer eller mindre tvingat min partner att anpassa sig efter mig. Som flickvän trodde jag att det skulle vara mer kvävande att vara gift eftersom man inte göra kan bryta och göra slut över en handvändning utan att det skulle ta tid och att vi skulle lämnas brännmärkta. Marital Status: Single. Married. Divorced.

I vårt fall trodde jag att vi skulle bråka mer, att vi skulle leva mer separata liv, att jag skulle känna mig mer fången, att Casey skulle ställa högra krav. Att vi skulle vara två människor som bodde i samma hus med två olika liv. Jag är förvånad över vilken teamkänsla vi har utvecklat ihop. Att vi anpassar oss efter varandra. Tar hänsyn. Det känns så stort! Att leva med någon som tror på mig mer än vad jag tror på mig själv. Att välja bort något som jag vill för något som hann vill, även om det är små saker som att välja mellan Sushi och Indian food så var det främmande!

Men det är inte bara lyckligt. Jag är så stolt över vad vi byggt, men samtidigt så rädd. För jag insåg igår att plötsligt kan jag inte göra slut i en handvändning längre. Jag är för investerad i vårt förhållande för att svart eller vitt ska räcka som argument. Våra liv är för sammanflätade för att kunna vara egoistiska. Jag avskyr den känslan av maktlöshet. Att jag inte längre är i knotroll (hypotetiskt, om Casey skulle vara otrogen). Så hade det varit något jag ALDRIG hade accepterat innan. Det hade varit tack och hej innan han ens hade avslutat meningen. Men i och med att vi började tala om det här på bokklubben i går så inser jag att det inte är så enkelt längre. Vart skulle jag flytta? Hem till Sverige eller skulle jag stanna här? Vad skulle jag arbeta med om jag flyttade hem? Vem skulle jag ens vara längre? Hur hamnade jag i denna gråzon där jag inte ens längre vet vad jag står längre? Missförstå mig inte. Jag är lyckligare med Casey nu än någonsin, men i och med det så är det vara svårare och mina tidigare självklara åsikter känns nästan naiva. Ooo Namasteeee måste leva i nuet inte i min katastrofversion av framtiden.

Anywho. Då var det ute i det fria. Hoppas ni tog anteckningar. I boklubben fortsatte vår diskussion med tips för att odla ett bra äktenskap och ett tips som förvånade mig, men som jag samtidigt gillar var ifrån vår kristna medlem. De tillåter inte ordet Divorce i hemmet. Det finns inte och får inte nämnas (inom rimliga gränser, alltså om de börjar puckla på varandra så var divorce ett OK ord och förhoppningsvis resultat, men inget de ens får skämta om efter ett bråk)

En annan hade sexiga underkläder

Etc.

Jag har … inga? Nada. Fråga Casey, det är han som gör det här förhållandet enkelt, inte jag.

Kan ni inte dela lite tips? Vad är det bästa tipset du har? (Att prioritera för varandra är uppenbart. Kom med något spännande eller konkret)

 etsy

Oh jag har så mycket annat jag vill berätta om. Världens bästa helg, världens bästa besked, världens bästa Whole30 som börjar som snart. Det kommer!