Browsing Category

Sweet home Denver!

Det stora äventyret, lifestories, Sweet home Denver!

Två timmar en söndag

11.15.16

I söndags var årets sista Farmers market, sorgligt!

Världens vackraste blommor såldes men eftersom de bara tog cash så fick en annan familj ta hem den buketten.

last-farmersmarket-1

Walter hade världens bästa dag! Han gick runt och flörtade med både djur och människor.
last-farmersmarket-2

Hånglade upp en traffic cone också.. last-farmersmarket-3

Det här fotot symboliserar WK perfekt just nu.. han bara drar. Så väldigt självständig och obekymrad. Tänker att han är på pricken som “Vilda Bebin”. Hejdå Wk!last-farmersmarket-4

Vi köpte Whiskey i julklapp till folk vi tycker är roligare att umgås med efter en drink eller två i sig..

last-farmersmarket-1-3

Jag tog en preggo lunch, crêpe med lemon curd och hallon. Yum.

last-farmersmarket-5

Sen lekte vi med cykelställen. Bättre än någon lekpark. last-farmersmarket-7
Vi avslutade denna trip med att WK drack upp all min gröna juice, kale, kaktus och massa annat gott. Blev lite inspirerad till att börja göra lite juicer till honom eftersom han gillade det så. Bra ide? Dålig ide?

Sen åkte vi hem, jag städade ut ugnen, det tog 400 år. Frostade av frysen. Tvättade 5 tvättar. Åkte och klippte WKs hår och tittade på Westworld och blev mindblown av sista avsnittet.

last-farmersmarket-11

outdoorstories, Sweet home Denver!

Hike i Dillon, Colorado

07.13.16

hike-1

Så när vi var i bergen så hann vi med två hikes på en helg. Inte illa för trötta päron!

hike-2

Vi var ju som sagt med WKs dagis kompis och.. det känns som vi var så lika… Typ samma förutsättningar, samma blöjor och dagar. Kul att hänga med någon som inte tycker att man är knäpp med andra ord!

hike-3

Detta var hiken for dagen..

hike-4

Jag hade ju hikingskor deluxe..

hike-5

Fick gå bakom dessa två proffs hikarna med mina converse och skämmas..

hike-6

WK var betydligt gladare denna hike, troligen eftersom han inte frös ihjäl denna gång.

hike-7

hike-8

TITTA VA JA HITTA! Linnéa blommor! Trodde inte de fanns här, kändes som jag hittade en bit av mig själv där i skogen. Blev så himla glad.

hike-9

Annars är skogen i CO rätt sorglig nu.. så många döda träd tack vara alla japanska beetles. Inte bra för alla skogsbränder.

hike-10

Vad som hände med den här stubben vet jag inte? Pappa – har du koll?

hike-11

Vi gick och gick och gick tills vi kom fram till en sjö som WK och KC gick runt.

hike-12

Det fanns bävrar i sjön och i skogen!

hike-13

WK gick på äventyr, önskade så att det skulle finnas blåbärsris eller något annat fint där. Men nope.

hike-14

hike-15

hike-16

Han klättrar på allt nu. ALLT! Kul att han vill och orkar men jobbigt att se döden i vitögat varannan sekund.

hike-2
hike-1

Innan vi gick hem så lärde vi WK charmen med att kasta sten i sjön.

hike-3
Det var en helt ny värld som öppnade sig!

hike-19

Sen gick vi hem igen! Köpte en hamburgare och åkte tillbaka till ett stekhett Denver.

lifestories, Psykbryt, Sweet home Denver!

Att vara privilegierad och tacksam

07.08.16

När jag fick veta att jag var gravid med en pojke så var det som om något i mig.. pustade ut. Jag kände mig tacksam över att vara mamma till en son. Jag visste att i och med sitt kön så minskade sannorlekheten att han skulle bli sexuellt utnyttjad, att han inte känna sig tillräcklig om han inte hade rätt kroppsfigur, att han inte skulle ifrågasättas om när han börjar jobba strax efter han fått barn, om han får barn. Han behöver inte känna sig tvingad att lära sig gå i höga klackar, sminka sig eller hur fult det är med troskanter men att han måste ha så tajta byxer att det ar omöljligt att inte visa troskanter. Han behöver inte höra att han inte borde gått hem ensam, eller att han skickade ut fel signaler. Han kommer inte känna sig skyldig när han förlorat sin oskuld.

I höstas kände jag mig tacksam att han var född i USA och inte i Syrien. Att han kunde sova så här på fem stjärningt hotellrum i Aspen medan ett barn, bara en vecka innan legat i precis samma ställning, men livlös på en sandstrand efter att flytt sitt hemland.

Den här veckan har jag vaknat upp och känt mig tacksam, och äcklad av mig själv som är tacksam, för att min barn som troligen kommer spendera en majoritet av sitt liv i USA, har en vit hudton och inte svart. Att jag inte behöver oroa mig för att han kommer bli targeted och harassed av de människor som ska skydda oss. Att folk inte kategoriserar honom som en gangster innan de talat med honom. Att de kommer ge honom en chans.

Det är så jävla orättvist att jag kan sitta och titta på nyheterna och hur fel det än är, känna mig tacksam att jag inte kommer behöva vara orolig för Walters, Caseys eller mitt liv om vi skulle bli stoppade för en trasig bromslampa. Samtidigt som min kollega, vars son är lite äldre än WK, måste lära hennes son att vara försiktig, inte bara för eld och djupa vatten utan även för människor, människor vars jobb är att skydda oss. Att som mörkhyad, stanna för polisen när du har en trasig bromslampa, kan bli det sista du gör. 

Jag lovar att lära WK att inte acceptera att hans vänner kommer behandlas olika beroende pa deras kön, födelseland, hudfärg eller sexuella orientering.
Jag lovar att jag ska lära min son om consent.
Jag lovar att jag ska lära min son om anledningen till varför #All Life Matter är bullshit och varför det istället borde kallas #Black Lives Matter too

Podcast tips – Named one of the top podcast episodes of all-time

_DSC1136