Browsing Category

Psykbryt

kitchenstories, Psykbryt

Vidrigaste baket i mannaminne

02.10.16

Försökte baka Matcha muffins på almond och kokosmjöl. Smakade vidrigt. Matcha ska man dricka som te, inte ha i bakverk. Började baka semlor i stället, första gången hade jag i 2 cups med mjölk istället för 2 dl, andra gången tog jag ut dem för tidigt ur ugnen så nu ligger de som en platt, väldigt kompakt pannkaka på plåten. Hatar att baka. HATAR. Något som vill ha min kitchenaid så jag slipper se den?!!

_DSC0920

Dessa bakverk skall kan du få smaka, om du tror att jag kan baka. Är du min vän så får du gå, är du dum så får du två. Hepp!

Det stora äventyret, lifestories, Psykbryt

Sömnen, en historia med ett lyckligt slut?

01.26.16

Det här har varit ett riktigt jobbigt år, många långa nätter som blivit till dagar. Trots kärlek som slagit alla rekord, så har det varit en rätt tung baksida. Jag är inte ett år äldre, snarare 20. När vi var hos doktorn för två veckor för WKs ett års checkup (10 percentile length, 10 percentile weight alltså 8 kg, 40 percentile huvudomfång) så talade vi om just att WK inte sover alls. (Jag var lite smygkär i Walles doktor, han är så himla mycket hippie. Gammal som en räv men trygg och mysig. Sen har han rosa skjortor på sig vilket jag tyder som att han har ett stort ego. Plus!) Iallafall, doktorn kom med en massa amerikanska tips som inte alls känns så mycket hippie “Stäng bara dörren till barnrummet, låt han skrika hela natten, gå in morgonen efter, det värsta som kan hända att han är lite hes.” Var inte lika kär i doktorn efter det. Sen tipsade han om Rescue Remedy droppar. Naturliga droppar som ska hjälpa mot stress. Och sen tyckte han att jag kunde ta några droppar jag med för att “relax a little bit.”  Där tog all kärlek slut. Men jag köpte rescue remedy innan vi gick (går att köpa på Whole food etc också)

Som det har varit så har WK somnat i våra armar på kvällen, men så fort han känner att vi försöker lägga ner honom i sin säng så vaknar han i panik, hyperventilerar och har blivit så ledsen.. och så börjar det om igen och igen och igen tills vi är så trötta att vi ger upp, går och lägger oss och har honom i vår säng. De gånger vi fick ner honom i hans säng så var vi som låsta i vardagsrummet och kunde inte ens gå till vårt sovrum utan att han vaknade för våra golvplankor knakar lite. Han var så känslig och så ledsen och vi var helt slut.

Den här kvällen gav vi WK fyra droppar och sedan körde vi vår vanliga rutin, läste för honom tills han somnade i KCs armar. Dock var han så utslagen att han vaknade inte av att vi la ner honom i sin säng. Sedan gick jag och KC ut och hade jordens monsterbråk om hur vi skulle hantera den kommande natten. KC är en jenkare och ville köra på den stilen, låta WK gråta men gå in och klappa om honom var 5-10:e minut, medan jag kände att jag orkar inte vara vaken och höra honom gråta, orkar inte! Så vi bråkade tills vi blev sams, vilket är det enda vi kan göra när det kommer ämnet sömnlösa nätter. Gick och la oss, och vaknade morgonen efter. Vi har givit WK de där dropparna  sedan dess och minigrisen har sovit alla nätter från 19-05ish. Jag vet inte om det är rescue remedy som hjälper, men jag vågar inte tro något annat. Nu lägger vi WK utan någon rutin, han är klarvaken men trött när vi lägger honom i sin säng. Vi ger honom sin nalle, sin napp, sätter på en vinyl skiva med Bob Marley och går ut ur hans rum. Har har inte gråtit en sekund! Han ligger där och myser och somnar helt av sig själv. Det finns inga ord för hur skönt det här är! Jag har tid för mig själv! Jag kan tvätta, städa och göra allt annat ROLIGT! Skoja bara, men det är så skönt att vakna och vara glad!

Screen Shot 2016-01-25 at 20.34.25

healthstories, Psykbryt

Sick as a dog

01.07.16

Igår hade jag feberfrossa och ont i hela kroppen och ropade som en liten fågelunge efter Nala. En stor varm hund är det bästa som finns när man fryser så man skakar. Nu sitter jag på urgent care och väntar på att få se en dr som kan berätta för mig att jag är sjuk.. Duh. KC tvingade hit mig och det känns så himla onödigt att gå till doktorn för feber och ont i halsen, speciellt nu med dayquil i blodet, då mår man rätt prima. Brevid mig sitter en kille som ser helt förstörd ut, tror han har klippt av sig ett eller två fingrar. Men jag tänker att det är bra att sitta brevid honom för han smittar ju inte. Walter sover fortfarande inte… Herregud, nu är det snart en vecka med bara några timmars sömn per natt.  Jag fattar inte hur han orkar leka/växa/äta när han är vaken hela nätterna.