Browsing Category

Psykbryt

Gravid, Kulturkrockar, Psykbryt

Kejsarsnitt kostnad i USA

02.26.15

8

…räkningen ifrån kejsarsnittet kom.. nära 44.000 dollar. Alltså i runda slängar 370.000 SEK.

Nu betalar vi inte det eftersom vi har försäkring, slutnotan för oss att föda Walter blev 3.500 dollar (29.000 sek).  Jag kanske borde fira?

Det stora äventyret, Kulturkrockar, Psykbryt

MOWGLI OCH JOBBET: Uppföljning

02.22.15

.

Jag tänkte att jag kanske borde förtydliga mig lite.. sen tänkte jag I HELVETE HELLER JAG SKA INTE BEHÖVA FÖRKLARA MIG.. men sen tänkte jag att jag själv brukade vara väldigt fördomsfull mot hur alla kvinnor I USA “valde” att bli hemmafruar när de födde barn.

Om du är anställd på ett företag som har över 50 anställda, och du har antingen arbetar där i över 12 månader eller över 1250 timmar så har det företaget en skyldighet att följa FMLA. Det betyder 12 veckor föräldraledighet. Obetalt. Täcks inte du inte av FMLA.. så har du inget alls. Då måste du som mamma gå tillbaka när doktorn säger att du är cleared. (verkar som det varierar mellan 4-8 veckor). Vissa arbetsplatser erbjuder betald mammaledighet, andra inte. Många kvinnor tar ut sina sickdays och personaldays för att får lite fler dagar hemma. Att få lön under sin mammaledighet är en FÖRMÅN. Inte något som man kan ta förgivet. Samma sak med pension, semester etc.

Om man väljer att vara hemma längre än den tiden man har rätt till, inom eller utanför FMLA, så riskerar man att förlora jobbet. De har alltså ingen skyldighet att ha kvar en plats för dig..

Dagis är svindyrt. Det vi tittar på nu har tre platser och 30 personer som står i kö för de tre platserna. Man kommer in via ett lotteri. Det är inte heltid utan tre dagar i veckan för $1.400 dollar i månaden. Alltså nära 12.000 sek i månaden. Alltså tusen sek per dag. En aupair ca 30.000 dollar om året. Nanny mellan $16.00 – $25.00 i timmen. Det är en rätt lätt ekvation att många kvinnor väljer att sluta jobba för att stanna hemma med sina barn. Men det kostar det med. Förlorad pension. Hål i CV:t. Förlorad försäkring etc.

Vi har pengar sparade så jag KAN stanna hemma om jag vill. Men jag är en trygghetsnarkoman och känner att det är värre att tömma våra sparkonton för att vara hemma och leva med vetskapen att inte klara av en eventuell katastrof. (Att bli av med jobbet, bli väldigt sjuk, etc). Mitt jobb erbjuder både pension (något jag inte haft sedan jag flyttade till USA) och en bättre sjukvårdsförsäkring. (Tex. Den försäkring vi har nu med deductible och månadskostnad skulle kosta oss 124.000 sek innan den blir ”gratis” och täcker all vård om vi alla tre skulle behöva det. Den summan är en årskostnad). Inte inräknat i den kostnaden är co-pay. Denna försäkring får vi genom Caseys jobb. Om vi skulle ta försäkringen genom mitt jobb så skulle den vara mycket bättre, samt kosta mindre, både i månaden och i årskostnad. Och sist men inte minst.: Om jag inte går tillbaka i Maj.. så blir jag av med mitt jobb. Simple as that.

Så när jag säger att jag inte vill vara hemma och beroende av Casey så menar jag inte att jag är orolig för mig och min ställning i familjen utan att jag är orolig för oss. Vad som skulle hända om Casey blir sjuk, blev av med jobbet, eller tappar lusten att jobba?! USA har inget skyddsnät som i Sverige. Inget! Jag vill inte att Casey ska ha det på sina axlar, och jag vill inte vara den jag skulle bli av den situationen. (Konstant orolig, och känna mig manad att påminna Casey om hur viktigt det är att han aldrig någonsin får fucka up och riskera jobbet.) Vi ska ju stödja varandra som partners och med det så måste jag kunna erbjuda honom samma saker som han erbjuder mig. Och en del av det är, för mig, delat inkomstansvar. Läs: vi inte blir låsta i våra roller.

Så:

Att jag går tillbaka och jobbar har inget att göra med min kärlek till baby W.

Och att antyda att jag inte bryr mig om mitt barn och hans utveckling är… ignorant och naivt. Jag tror inte heller att det är en sanning att ens barn måste vara med sin mamma eller pappa dygnet runt för att utveckla en grundtrygghet.

Jag förstår att många av kommentarerna kom ifrån en omtanke och jag tackar for det. Men det är annorlunda att ha en familj i USA mot hur det är att ha det i Sverige precis som det är annorlunda mot att ha barn i USA mot Nigeria. Ni kan vara hemma för att andra gör det möjligt.

…och som alltid, inget är skrivet i sten. Om jag känner jag hellre dör än går tillbaka till jobbet i Maj. Ja, då stannar jag hemma.

Det stora äventyret, Psykbryt

Mowgli och jobbet

02.19.15

Processed with VSCOcam with a5 preset

Inte mycket uppdatering här inte.. så himla svårt att försöka komma på något vettigt att skriva som INTE handlar om hur bra/obra det är med en mini-me här hemma. Casey och jag har pratat fram och tillbaka om hur jag ska göra med jobbet och nu verkar det som om jag ska gå tillbaka i Maj.. Alltså om två månader.. känns URJOBBIGT att tänka på men det är väl så det ska kännas antar jag. Vad som kommer hända med Walle-Kalle vet jag inte? Antingen lämnar jag honom till hundarna och vi kommer börja kalla honom Mowgli eller så måste jag ta tag i det här med Nanny, daycare, younameit asap.. vill verkligen inte men borde ha gjort det när vi fick reda på att vi var preggo. Det är såååå jobbigt att vara en procrastinator! (Men det inget emot hur det är att ha barn i USA och veta att det finns ställen som Sverige.. buuhuu)