Karriär eller food stamps?

TID

lack of time

 

Om jag hade tid.. så skulle jag sitta framför photoshop hela dagarna. Finns det något roligare?

Att köpa sig fri..

Jag låter som en trasig spelare men satan i gatan vad det är mycket jobb! Jag har ett event som går av stapeln Okt 2nd. och Casey har en rättegång Okt 7th. Allt är urkul så timmarna flyger förbi men jag har NOLL tid över till något annat och även om jag älskar jobbet så har jag känt mig otillräcklig på alla andra plan. Hinner inte träna, meditera, ta hand om vänner, ringa hem, laga mat, städa, gå ut med hundarna, göra knipövningar. You Name it! Jag skrev långa TODO listor och inget bockades av. Började skriva TODO listor till Casey, och inget bockades av. Paniiik. Men förra helgen så bestämde jag mig att det inte gick längre. Så jag gjorde vad man gör i Amerika. Paid someone to do it for me.

Jag anställde en kock och en doggyrunner. Det låter som ren och skär lyx och det är precis vad det är.

En doggyrunner har vi haft tidigare, men han flyttade till NY så i helgen anställde vi en ny. Det är det bästa som finns. Hundarna är trötta när vi kommer hem och mitt största dåliga samvete är borta. Hans timlön är högre än min, men det är det värt!  Alla gånger. Inget gör mig gladare än att ha trötta hundar och inget ger mig så dåligt samvete som att inte kunna ge dem tillräckligt med motion.

Maten beställer vi av min kompis, han är kock och har börjat med hemleveranser av Paleo mat. Det här är ren lyx. För 80 dollar får vi 10 maträtter hemlevereratAllt är grassfed, dairy, sugar and grain free. Bonus är att maträtterna är helt enorma och Casey och jag delar på en. Så nära 20 maträtter för 80 dollar. Gryyymt.

morgon får vi följande:

Hawaiin plate. Kalua pig with sesame steamed cabbage with coconut mashed purple sweet potato.

Herb roasted chicken. Half a herb roasted with Brussels sprouts and braised kale Garden puttanesca

Homemade paleo putanesca with meatballs and spaghetti squash.

Beef kabobs. Grilled skewers of beef with lemon zest “rice pilaf” served with peach salsa

Ground turkey stir fry. Snake beans with ground turkey and coconut cauliflower

Det känns motigt att köpa sig ur sitt dåliga samvete och att köpa sig tid. Men det är ovärderligt. Något annat jag köpt mig till sista veckan är sömn. Tack vare denna kudde.

Screen Shot 2014-09-24 at 20.49.35

Vecka 20

week 20

Jag nämnde lite i förra inlägget att en, av få saker, som är jobbigt med denna graviditet är att jag påminnas om hur långt ifrån vi är ifrån vår familj. Det känns tråkigt, sorligt och läskigt att

1. Gå igenom allt själv.

2. Inte kunna få några råd/ någon hjälp.

3. Att Baby Bo inte kommer få växa upp så som jag eller Casey gjorde, med middag hemma hos mormor och morfar. Med korta besök över helgen etc.

Suuuuuuck så värdelöst att inte kunna sitta hemma hos mormor med Baby Bo och kunna lyssna på min mamma, moster och mormor. Om jag längtade hem förut så är det INGENTING med hur det känns nu. Det är till och med så att jag ibland fantiserar om att flytta till GA. Hur ska jag kunna lyckas med det här utan min familj?! Ska jag Googla mig till allt? Jag vill inte det!

Inte så konstigt att man sitter och muttrar ikväll. Trött som ett as efter en sjuk arbetsvecka. Var så stressad över lunchen att jag gick och panikmediterade i 20 minuter. Eller SOS mediterar tror jag det heter,  ska berätta om det mer någon annan gång. Jag är uppe i 48 timmar arbetsvecka redan, men jämför jag med Casey har jag rena semestern. Dock sitter han på någon fancy steak restaurang nu och r.e.p.r.e.s.e.t.e.r.a.r… den lilla skiten.

Aja, denna vecka kom inte bara massa jobb utan även magen. Även om jag fortfarande vaknar med en platt kagge så är det los grande på kvällen. Fick psykbryt i tisdags och åkte och köpte ett par grav byxor, bytte om ifrån mina size 0 byxor som var på bristningsgränsen och grät nästan av lycka när jag satte på mig preggo jeansen. Jag lovar här med mig själv att aldrig ha för tajta kläder. Det är tortyr både för kroppen och för själen.

En annan nyhet är att jag känner små rörelser. Jag kände det första gången när Casey och jag var i bergen för två veckor sedan, men först nu (..inte klassens stjärna direkt) så förstår jag var det är. Och ursäkta mina rosa moln, men det är ju helt underbart! Känns så fint att få ännu ett bevis på att det här är på riktigt. En liten spark ifrån the growing penis. Kanske ska börja kalla Baby Bo for Growing Penis istället, lite kort GP, inga konstigheter. Kan inte förståååå hur min kropp kan göra allt det här?!

Nu ska jag ut med hundarna. Det regnar ute så jag måste ju passa på. Inte ofta Denver bjuder på svenskt väder.