Jag efterfrågade lite rubriker eller frågor och här kommer svaren på första delen. Tack hörrni! Kom gärna med fler förslag!

Ulrika - Kulturskillnader! Hur det ar att flytta till USA, hur ofta ser du din familj? Var det ett svart val? Kram!!

Kulturskillnaderna är inte lika påtagliga nu som för några år sedan, istället känns det som om jag ser kulturskillnader överallt. I Sverige lika mycket som hemma i Denver. Det som förvånar mig mest med USA är att folk.. pardon me here America.. är så urbota korkade ibland. Att det är ok att en radiohost kan i TV (och overhuvudtaget) säga till hans news contributor att hon ska ”Know her place and shut her mouth”  utan att bli avvvskeeedad eller socialt slaktad av typ.. omvärlden?

Mer ytligt så blir jag fortfarande lika exalterad när jag ser Cowboys. Egentligen mer nu för de finns ju överallt och de är på riktigt! Det bästa med USA är verkligen hur lätta människor är att umgås med och att folk är VÄNLIGA. Något svenskar ofta saknar. Fy farao vad jag har haft det lätt som svenne inflyttad till USA istället för att vara jenkare som flyttar till Sviden. URK för de potentionella kulturkrockarna.

Att flytta till USA var.. dyrt, läskigt och fantastiskt. Jag flyttade ju av fri vilja vilket det kanske inte alltid låter som här. När jag tänker tillbaka på första året så var det verkligen bara hemlängtan och tandagnisslan. Eloge till Sockerbiten som inte tog sitt paick och pack och gängade sig med en southern belle.

Jag träffar min mamma och pappa ca var 6 månad. Jag har åkt hem till Sverige och de har kommit hit och hälsat på, resten av släktingarna går det ca ett år emellan och det är verkligen värdelöst. Att inte träffa moster, morbror, alla kusiner och framförallt, stöööön, MORMOR och MORFAR. Det är DÖDEN och jag grinar av bara tanken fortfarande.

Sara - Om Casey inte hade velat/kunnat bo i Sverige och du längtade hem, vad hade hänt då? Denver och Colorado-tips

Hade nog inte blivit kär i honom? Så himla tråkig inställning att säga tvärt nej till något och förvänta sig motsatsen av sin partner? Men logiskt sett är vi nog här nu eftersom Caseys karriär inte fungerar utanför USA. Jag flyttar hem direkt om min familj skulle be mig att göra det eller om någon blir sjuk och behöver mig.

Denver som stad är rätt trist, om man inte gillar öl för det finns en massa små micro breweries. Jag skulle hyra en bil och åka runt I Bergen i stället. Aspen etc!

BM -Vad är det bästa med Sverige? Vad är det bästa med Casey? Vad gör dig riktigt glad och vad gör dig mest ledsen? Om du fick en vecka ledig och 1 000 dollar i handen vad skulle du göra då? Vad saknar USA som Sverige har och tvärtom (bra tvättmaskiner, dammsugare…du vet)

Hej Mamma, kul att du skriver när du lika gärna kan RINGA. Hint hint. Havet, familjen. Det bästa med Sverige är att inte dricksa, att folk behandlas likadant i sjukvården, skolsystemet, på ålderdomshemmen oavsett hur din kredit ser ut. (Aka alla behandlas lika bra alt. lika dåligt..)

 Det bästa med Casey är att han älskar mig, egoistiskt va? Men fy farao vad han älskar mig. Det känns helt otroligt att JAG (Med tråkig attityd, finnig haka, rätt ointelligent, kvällstrött och med ständig längtan efter NÅGOT ANNAT OIDENTIFIERBART)  har träffat någon som gör vad som helst för mig. Det är en svindlande känsla att få den kärleken varje dag och det något jag verkligen inte förtjänar.  Bortsätt ifrån att Casey gillar mig.. så älskar jag att han är en gentleman, att han tar ANSVAR över oss och verkligen ser oss som en familj, att han tydliga mål och arbetar otroligt hårt för att nå dem. Att han drömmer om saker jag inte ens vågar tänka på, att han gör mig frukost, att han är självständig, att han alltid ler, att han tränar och lever nyttigt, att han kommer ifrån en kärleksfull familj, att han tror på något annat än gud, att han tror på något mer konkret än universum, att han har värden fuuulaste jenas och t-tröja på sig på helgerna och han har den perfekta längden för att få en riktigt bra kram. (Men bara för att få in lite yin och yang här, han har muttrat att jag är lika mysig som Hitler mer än en gång.. det är inte bara kärlek och rosa moln, mer vita, vanliga, väldigt vardagliga moln hos oss, och jag kan vara en otacksam idiot… men det kan han också vara för den delen).

Jag är riktigt glad när jag är med familjen. Stöön. Att äta riktigt god mat. Att vara i naturen och se våra hundar vara glada. Att komma hem och det är nystädat.. det kan typ få mig att grina av lycka. Att träna och att vara KLAR (alltså inte behöva laga mat, städa, gå ut med hundarna eller träna, utan att allt det är gjort och det enda som finns att göra är vad jag vill göra)

Mest ledsen blir jag när jag känner mig korkad, vilket händer alldeles för ofta. Eller när man förbises.. eller känner sig bortglömd.. griiiin. Eller ensam. Usch, förbisedd, ensam och bortglömd går väl lite hand i hand men fy, den känslan får mig att känna mig som en liten skit i universum som borde suddas ut. Rätt känsligt, stort ämne just nu av en period av loads av självhat.

Om jag fick en vecka ledigt och 1000 pix så skulle jag hyra en stuga i bergen och åka dit med Nala och Hunter för att bara läsa böcker och hika. Helst utan att se en enda människa..

Och sist…Sverige saknar hyfs och framtidstro och USA saknar omtanke och vett att lära sig av historien.

Ni har ju varit världens bästa med all feedback sista tiden, helt ovärderligt har det varit. Så jag kommer fortsätta be er om lite inspiration! Ge mig rubriken, eller frågan, så fixar jag resten! OK? OK!

Sist svarade ni här och det var såå kul! Nu kör vi del nr 2. 

1. Pest eller kolera! Skulle du välja att:

• Ha din sökhistoria syndlig för alla (både allt du redan sökt på och för all framtid...)

        …eller

• Leva resten av ditt liv med att få ont i magen varje gång någon säger ditt namn?

2. Vad får dig att rysa av obehag?

3. Har du något tic?

4. Har du en speciell talang?

…………………

Här kommer mina svar..

1. Leva med att få ont i magen när någon säger mitt namn. Lätt! Skulle flytta och aldrig berätta min namn för någon.. win win. 

2. När det är hår på golv och möbler. Arrggggagaga. Döör lite när jag kommer hem till folk och det är hund/katt/människor hår överallt. Så fort jag kommer hem så tar jag av mig alla kläder och toktvättar, sist tvingade jag Casey att göra detsamma. Känner att det här KAN bli ett problem i framtiden. 

3. Om något är äckligt, så där så man ryser. Så måste jag knäcka fingrarna för det känns som om det sitter kvar I mig annars. Är det riktigt illa måste jag knäcka nacken också.  

4. Jag är rätt duktig på ett se hår på golv och möbler. Neeeej, inga direkta talanger här inte. Jag har iofs utvecklat en speciell teknik för att få ut den bästa smaken ur Ostbågar. Man sätter en i taget mellan framtänderna och som silar coca-cola igenom ostbågen. Döör så gott! (Knäcker ni fingrarna nu??)