De här är ett funderat på länge… En gång skrev jag om hur barn tänker, och hur jag kan nästan ligga sömnlös över att de är så perfekta som barn, rena, självälskande, stolta, och det är bland andra, min röst som kommer att vara den kritiska rösten ”du är dålig på det där” ”gör inte så” ”vem tror du att du är” rösten.

Jag minns en gång, jag var kanske 7 år? Jag var på ovanvåningen i mitt rum och min mamma ropar åt mig att sluta sjunga för hon hade ont i huvudet och jag sjöng så falskt. Alltså, jag fattar det. Jag skulle själv säga det utan att tänka två gånger. Men.. efter den gången har jag aldrig tyckt om att sjunga. V a r j e  g å n g jag sjunger vaggvisor till Theo och WK så tänker jag på min fula röst. Det blev liksom en hangup i huvudet. I alla fall, vad sorgligt det är, att inte kunna släppa det och njuta av att sjunga för mina barn när de ska sova.. vad sorgligt det skulle vara så om min mamma tillexempel skulle känna så? För jag bryr ju mig inte alls om min mammas röst när hon sjunger utan jag älskar bara att vara med henne, jag tycker att hon är så vacker när hon sjunger med stängda ögon, och att det är så roligt att hon alltid öppnar ögonen när hon tar högsta tonen, att hon bara sjunger när hon är glad. Det är liksom alltid bra när mamma sjunger. (hon sjunger iofs aldrig falskt heller)

Jag har alltid haft väldigt svårt att släppa negativ kritik och känna att det jag gör är OK. Jag önskar jag var en fearless människa, en sån som startar hundra företag och av de hundra så lyckas två överleva. En sån som har något och berätta, och berättar! En sån som kanske går bet, men som iallafall inte ligger på dödsbädden och säger att ”jag levde i alla fall tryggt, inte en enda gång gjorde jag något som var läskigt” Jag har liksom jeans och svarta kläder varje dag, för jag är för feg för att ens klä mig i färg. SÅ KUL ÄR JAG. Jag tänker typ varje dag på alla stackars satar som går till IDOL med hopp att bli upptäckta och istället blir de som man skrattar åt, som inte har någon självinsikt. Men alltså, jag hade nog levt ett lite lyckligare liv utan lite jävla självinsikt. Fy SATAN vad jag oroar mig om att inte vara tillräcklig. HELA TIDEN.

Sååå.. med det.. så hoppar jag ifrån mitt egna lilla fallskärmsplan plan.. snart kommer ni se en hemsida. Som heter Northern Light Photography. Och det är så jävla jävla jävla läskigt och jag känner mig inte alls kvalificerad, eller tillräcklig, eller tillräckligt modig för den delen. Men vet ni vad, jag är faktiskt bättre än vissa som redan har varit fotografer i hundra år, och som tar betalt, och som inte går och väntar på att få ett OK i rumpan av någon som man inte ens vet vem det är.

91 Comments

  1. MEN ÅH!! Jag har alltid tänkt att du borde jobba som fotograf. SÅ KUL! Och läskigt. Men KUL! Jag håller tummarna!

  2. Jaaaaaaaa ANTLIGEN!!!! Det kommer att ga KANONBRA, du far masa dig hit sa kan du fota en massa och fa fler klienter har borta! 😀

  3. Frida Karlsson Reply

    Åh vad roligt och spännande!!
    Jag hejar på dig och ser fram emot att se dina fina bilder. Du är grym!

  4. Nu funkade det inte att kommentera igen! WTF.

    Skulle bara säga: ÄNTLIGEN!! Du är så jävla grym på att fota! Heja dig!!

  5. Men Linnea du är ju o-fegare och modigare än de flesta! Du vågar vara hel och okonstlad och dig själv och även vad man brukar kalla “skör” (dvs visa sin sorgsna, ensamma sida) inför öppen ridå. Det verkar bo en urkraft i dig! Du är en konstnär och en filosof, och din blogg är så himla fin. Dina foton är UNDERBARA och ditt perspektiv på livet så tänkeväckade. Ville bara säga det. All lycka till med nya projektet. <3

    • Britta, din kommentar gör mig så tacksam. TACk för att du tog dig tid och skriva den. Ska skriva ner den och läsa deppiga och pms dagar. Stort stort tack.

      • +1 på Brittas kommentar! Skulle nog aldrig våga skriva så “naket”/”ocensurerat” om både det fina och det fula i vardagen som du gör <3

  6. IIIIH Så MODIG du är! HEJA DIG!!
    Jag ska promota dig till tusen här i Skåne!!!
    Älskar dina bilder och jag vill ju vara som dig, så någons förebild är du iaf <3

    • TACK hero! Och du är min förebild så win win! Kommer hem i påsk.. så kan inte se världens bästa Stian Wolter.. men kanske dig??

  7. Heja!!

    Hur kul! Du tar supersnajsiga bilder så det var på tiden att folk ska kunna köpa dom 😉

  8. Herre gud så bra! Du är så grym och stark och rolig och intressant. Hejar allt jag kan på dig och på dina projekt, vad det än är. Men just foto, där är du helt rätt. Du tar otroligt fina bilder, det har vi alla sett.
    Men så svårt det är det där med att tro på sig själv och inte självhata. Min terapeut säger att jag ska sluta skuldbelägga mig själv. För allt. Sluta be om ursäkt för allt, sluta kritisera mig själv mest av allt, sluta tro att jag inte duger. Så ja, jag får väl jobba på det lite till helt enkelt…
    Men du, YES! Heja!

  9. Haha, jag är en så jävla fegis att jag vågar bara kommentera hos dig när jag druckit vin. VEM ÄR JAG ENS? Känner igen mig hos dig så himla mycket. Att inte våga. Men så gör man det ändå, fast jag har typ inte vågat ändå. Tycker du är en sjukt bra fotograf, tänker det varje gång jag ser dina bilder, att du borde jobba som det. Skit i vad alla ska tycka och tänka (lättare sagt än gjort.. Jag jobbar på ett skitjobb och gråter i telefon på dagarna för att jag inte kan följa mitt eget råd). Men iallafall, du kommer lyckas. Och jag tror på dig. Lycka till, fan vad grym du är.

  10. Det här är så bra och jag ser så fram emot din hemsida och jag blir så peppad själv och jag känner så igen mig i det du skriver först. Nä nu kör vi Linnéa!!! Vi kan och vi vill och vi är grymma!!

  11. Känner igen mig till 100% av din text, speciellt den delen med dödsbädden haha. Och det är så tråkigt! Min bror var precis tvärtom, han vågade satsa och gjorde alltid det där oväntade och riskabla.
    Du tar vansinnigt vackra bilder så jag väntar med spänning på hemsidan! Önskar lite att du bodde i Sverige så du kunde fotografera min familj 🙂

  12. Ja, kör bara, så roligt! Lycka till med allt, det går säkert jättebra!

    • eekkk, det tror iofs inte jag, men jag har som mål att tjäna tusen dollar over foretagets historia och det känns som jag borde kunna!

  13. Åh, så kul! Heja dig! Tror väldigt många känner så men inte berättar om det… (jag tycker ändå det har blivit bättre sen många “kändisar” poddar och man får höra lite mer osäkra tankar bakom alla beslut, framgångar etc) även det svenska “du ska inte tro att du är nån!”. Lycka till!

    Läste inlägget du länkade till om hur barn tänker och jag funderar mycket nu på hur det jag säger blir mitt barns inre röst. Hur små saker som nån säger (när de är arga/irriterade), blir något som han sen ligger och repeterar för sig själv… typ “dum i huvet” Aj, i mammahjärtat. Svårt att ge barn självkänsla!

  14. Hurra vad roligt! Dina foton är ju fantastiska. Läskigt steg att ta absolut men det är ju som du redan konstaterat, du är bättre än andra som får betalt. Stort lycka till önskar jag dig fastän det känns onödigt:)

  15. Åhhh så kul, dina foton är ju helt underbara.

    Jag kommer att “stalka” dig där med då , sorry 😀

    Älskar att ta kort själv det är bara att jag ska få arslet ur och börja plåta lite mer.

    Side note: Gått och småsjungit Doo doo doo doo doo doo doo doo doo hela dagen efter din insta story 😀

  16. Men jaaa vad bra! Du är ju grym! Jag skulle definitivt anlitat dig om jag hade möjlighet!

  17. Åå vad jag känner igen mig i din text och kommentarerna! Jag är såå självmedveten och kan aldrig göra nåt utan att kritiskt analysera och utvärdera. Det är ett fängelse och jag vet inte hur jag ska bli fri!? Går det ens? Och jag vill absolut inte göra över det på mina barn, men hur skyddar man dom?
    Men grattis till hemsidan, såå kul och modigt!! Heja heja!!

  18. “Den tappre är ej den som ingen rädsla känner, utan den vars ädla själ hans rädsla övervinner.” TROR att det är Shakespeare i Carl August Hagbergs översättning men lyckas inte lokalisera citatet. Kanske citerar jag lite fel också, jag har haft det i minnet i evigheter och vet inte var jag läste det först. Sant är det i vart fall. Att aldrig vara rädd är inte modigt; det kan ofta vara direkt dumt. Men att göra saker fastän man är rädd är modigt. Och varje gång man utsätter sig för något läskigt och överlever det (vare sig det går bra eller dåligt) så blir man lite starkare och lite mindre rädd.

    Jag kan verkligen inte sjunga. (Verkligen inte.) Det kan ingen i vår familj. När min mors moster Tekla var en ung mamma i Norrland för länge sen och sjöng en vaggvisa för sin lille son Sixten, så sa han bedjande: “Sjung inte mamma. Sixten blir rädd.” Jag älskar att sjunga dock, så jag passar på i bilen – och i kyrkan, där det inte är fråga om att uppträda utan om att uttrycka något med psalmsången. Men ack om jag hade kunnat – då hade jag gått med i en kör i morgon dag. Jag tror att det måste vara det underbaraste som finns att sjunga i en kör och stå där omgiven av musik som man själv bidrar till.

    • P.S. Varför inte testa med lite roligare kläder? Om du inte supertrivs i svarta kläder förstås, men jag fick intrycket att det inte är så, utan att svart bara är en säkerhetsåtgärd, så att säga. Börja experimentera lite med vilka färger som klär dig. Något svalt rosa (en t-shirt?) till det svarta? Eller ljusblått? (Jag gissar att svala färger är det som klär dig.) Eller till och med körsbärsrött? Eller något mönstrat? Hur vi klär oss är ju inte bara ett uttryck för vår personlighet – det fungerar år andra hållet också. Om du vågar börja klä dig lite modigare, och med 99% säkerhet upptäcker att det går väldigt bra, så kanske du känner dig lite modigare och färgstarkare också.

      • Haha, ja jag kan ju säga att det blivit ett familjeuttryck. Närhelst jag sjunger en stump så kan jag förvänta mig att mina barn (som är MUSIKALISKA, hurra! men så är de också adopterade och har lite annat att brås på) tittar på mig och säger: “Sjung inte mamma, Sixten blir rädd.” 🙂

  19. Yeay! Äntligen, kommer bli så bra! Du är grym fotograf!
    Åh jag brukar ofta tänka på vår barndom och hur vi alltid hängde i dina pärons hus och lekte, spelade tv-spel, kollade på film etc. så fin barndom vi har haft ändå!

    • Med min pappa som försökte slå igenom dörren :/ :/ haha men ja, är så glad den och att vi delade den!!

  20. Vad roligt!!! Heja heja heja! Du tar superfina bilder o hade du bott i Sverige hade jag utan att tveka anlitat dig! Modigt att bestrida den lilla rädda därinne. Jag gör samma sak och det är oerhört läskigt – men ännu mer oerhört utvecklande. Ser fram emot att se din hemsida. Fint namnt!

  21. Heja heja fy fan vad bra!! ÄLSKAR dina bilder, kommer att bli toppen :)) Ska googla sönder efter din sida så algoritmerna skickar upp den högt i sökresultaten 😉

  22. Alltså jag tror vi är många som tänker och känner som du och visst fasen är det sorgligt.. Man lever bara en gång liksom.. Gad damn it.. Du är asgrym Linnea! Heja dig med hemsidan, ska lajka ihjäl mig på den! Om du/den ens har en sån funktion, annars ska jag dela ihjäl den! Haha lät inte så positivt men du förstå.. Stor kram till dig!

  23. Wooohooo!!! Så jävla grym är du!! Heja dig!!
    Ska bli så kul att få se! (Om du är i Göteborgs-krokarna hade jag betalat dyyyyrt för att du skulle fota mina barn!!!kr

  24. Slutet på den här texten är det bästa slut som kan skrivas. Och så sant! Du är förbaskat bra på att ta bilder, och jag ser fram emot att den nya sidan kommer upp så jag kan få njuta av många fler av dina bilder! Du gör så RÄTT!
    Heja dig, Linnéa!
    Dessutom, vad du än känner inuti visar du en sådan fin bild genom dina texter, av en tjej som är ärlig, har en himla rolig humor, som får andra att skratta bara genom att skriva, som känner otroligt mycket kärlek för sina närmaste, och det är nog många fler än jag som önskar att jag bodde lite närmare dig så jag fick hänga med dig på riktigt. Du är toppen Linnéa, sluta aldrig blogga, för din blogg är fantastisk och du får inte försvinna för oss som inte känner dig på riktigt.

  25. Oh vad roligt med hemsida! Du kickar ju ass när det kommer till fotografering – kommer bli hur bra som helst!

    Jag är i vissa avseenden sååå trygg i mig själv och har en otrolig tilltro till det jag klarar av och fixar. Jag går min egna väg.

    Samtidigt.. så kan jag då jag ska säga något i en lite större grupp, typ sex personer eller fler… känna hur hjärtslagen ökar och jag blir röd i ansiktet. Fast att jag vet att det jag ska säga är smart/kul/bra/relevant.
    Dessutom har jag en väldigt dålig ovana av att dra en “skäms lista” för mig själv om jag gjort något jag känt att “det där var nog inte helt bra” (oftast små saker som rent objektivt ingen annan la märke till) på saker jag tidigare gjort. Det är liksom som att jag ha något halvt fucked up behov av att plåga mig själv då jag snabbt tänker igenom på “åh når jag gjorde det där för tio år sedan.. eller när jag sa så när jag var sju” Eh. Hälsosamt much? Inte direkt.

    Nej mer av att våga ta steget och att skaka av sig saker man inte är helt nöjd med.

    • HAR EN SKÄMSLISTA JAG MED! ha liksom ångest för HUR jag kysste killlen första gången ajg kysste någon. Gahhhh. så mycket himla ångest man drar på. URK.

      HUR mår du?? Tänker på dig jämt!!

      • Det rullar på, nu för tiden typ bokstavligen. V 32 – whoop whoop! V 38 är det sagt att de ska ut. Jobbar än så länge 85%, men i ärlighetens namn är det föga effektiva 85%… Troligen sjukskriven från mitten av februari.

        Då jag försöker somna om kvällarna och inte lyckas på grund av att det verkligen inte finns en bekväm ställning, så tänker jag “guuud vad skönt att det bara är några veckor kvar.” Sedan inser jag… att jag räknar ner från halvtaskig sömn till insomnia. Pepp!

        Har tänkt så många gånger – måste svara på Linnéas email. Blev så glad av det – så det kommer!

        Och oh vad jag ser fram emot din hemsida!

  26. Hurra for egen hjemmeside!
    You know you take gorgeous photos – we (your blogger fans) tell you all the time! And think about it this way – even if you’ve never had any schooling to learn photography, what is considered beautiful is as individual as clothes (or anything else), so just keep taking photos YOU like and then customers will follow.

  27. Jag känner igen mig såååå himla mycket! Jag duger aldrig till! Har aldrig tagit ens en bra bild, ber alltid om ursäkt för någonting som att såsen kanske har lite fel färg eller att jag hade tänkt ditten och datten men så blev det… inte så. Inte lika bra som det skulle. Jag kan inte sätta på mig ett par skor med klack ens för då kommer någon kommentera att det brukar jag inte har och då kanske någon tänker på hur jag går och då går jag säkert inte snyggt och vem tror jag att jag är som kan ha klack på jobbet?! Ja det tar aldrig slut, min självkritik. Jag ser mycket fram emot Northern Light och jag har inte glömt den där vecko-grejen med foto men jag har inte pallat att fota i detta URTRISTA väder med bara grått, tre grader och regn.

    • Men OH! Jag önskar du kunde se dig själv med mina ögon, tycker du är så helt OTROLIGT duktig fotogram, skibent och mamma. OCH du klär dig tufft. Känner sååå igen mig i “Jag kan inte sätta på mig ett par skor med klack ens för då kommer någon kommentera att det brukar jag inte har och då kanske någon tänker på hur jag går och då går jag säkert inte snyggt och vem tror jag att jag är som kan ha klack på jobbet”…

  28. Oj vad jag känner igen mig. Lever i den konstanta känslan av att inte vara tillräcklig (men samtidigt kroniskt dåligt samvete för det jag gör/inte gör?). Jag tror ofta det är för jag tänker på andra först och inte mig själv, vad skulle andra tycka och alla andra är mycket bättre än jag (men jag tycker ju inte det egentligen, bryr mig inte om andra inte håller med vad jag gör och som du säger vågar ju andra och tar betalt för sämre haha). Är det en till kvinnofälla? Tvivla på sig själv i sandlådan istället för att bara borsta av sig sanden och bygga ett nytt slott?

    Jag försöker tänka det är bättre att prova superläskiga saker så man inte behöver leva i ovisshet SÅ DU GÖR RÄTT! Och som en Uberchaufför en gång sa till mig ”No matter what, you’re always winning, you always gain something whether it is experience or skills. You can never lose!”

  29. Eftersom jag är ganska mycket en Lilleskutt själv, så kommer här en Lilleskuttvisdom: “Det är inte svårt att vara modig om man inte är rädd”. Såklart du ska satsa på fotograferingen. Du VET att du är bra på det! Så bara go for it.

  30. Men lägg av så roligt!! Hejja hejja Linnéa!! Du är ju en fantastisk fotograf och det kommer gå och bli hur bra som helst

  31. Vi har nog alla en liten fegis inom oss!

    Men vet du, just det där med att sjunga: när jag var på min yogaträning i somras så var det en av lärarna som sa exakt samma sak. Någongång när hon var liten hade någon sagt till henne att hon inte sjöng “bra.” Och efter det slutade hon att sjunga helt – kunde inte ens få till ett ljud med lite blås i. Tappade rösten. Lite senare skulle vi chanta och i min grupp var en annan kvinna som jag aldrig hade hört sjunga men nu sjöng hon med en jättefin altstämma. Så efteråt sa jag till henne att “jag hade ingen aning om att du hade så fin röst, M!” Och hon sa exakt samma sak, dvs. att någon hade sagt åt henne som barn att hon inte kunde så hon hade trott på det och sen aldrig tagit ton igen. Och de här två trodde verkligen i över 30 år att de inte alls kunde – försökte inte ens, eller försökte men rösten bar inte. M. hade till och med glömt bort att det var så det började förrän hon hörde den andra historien. Så du är inte ensam! Många (kvinnor?) som tappar bort sin röst som barn och aldrig hittar den igen.

    Jag tänker alltid två saker när jag ska till att göra grejer som jag egentligen är för feg för att göra. Den ena är “fake it til you make it!” Den andra är att de riktigt modiga människorna är inte de som aldrig varit rädda – som är fearless – utan de som är rädda men gör saker och prövar saker ändå!
    Så du är jättemodig fast du är rädd!

    Lycka till med din website och ditt företag! Det blir jättebra det här – om inte med en gång så med tiden. Kram.

    • Gud så sorgligt, att tappa sin röst! Och vad fantastiskt det måste varit att få vara med när hon hittade den igen? KRAM

Write A Comment