Vi var i New Jersey i helgen då KCs bror gifte sig, det var så vackert!

Det var även lite av ett uppvaknande, att se några så förälskade att de inte kunde titta varandra i ögonen utan att le med hela ansiktet fick mig att känna mig så.. avtrubbad? Jag förstår att det är svårt att ha någon glöd i ett förhållande under småbarnåren men jag kände nog att har en del att arbeta på. Något som de sa under sina wedding vows som planerade ett litet frö i mig var att B sa att hon skulle ta hand om sig själv, så hon kunde ge J sitt bästa jag.. och hur J sa att han skulle alltid ge henne hans bästa av honom, och sen sa han “even if that means you will end my dinner because you ordered the wrong thing“. Oh, jag har kommit ifrån de små sakerna! Jag måste bli bättre på att tänka på ett förhållande är något jag måste investera i och inte bara ta förgivet. För jag är trött, jag tar inte hand om mig själv som jag bör och jag tar verkligen inte hand om KC för han är en grown ass man och jag har armarna fulla av barn, tvätt och och to do listor. Det finns room for improvement helt klart och jag tror det blir bättre när vi flyttar. Hatar detta hyreshus med en sådan passion att jag liksom inte vill vara hemma och är avundsjuk på KC som slipper sitta här hela dagarna. Vi skriver under kontraktet på det nya huset om sex dagar..
Jaja, personligt eller privat? Detta blev nog en privat post.. måste nog sluta skriva sånt här. Det kanske måste kanske bli en anonym blogg ändå.. 

Här kommer lite foton jag tog ifrån helgen. Vackert par!

24 Comments

  1. I feel you!

    Vet hur det känns det där med förhållandet, det är jättesvårt när energin inte finns där. Det kan både vara jobbigt men även fint att gå på bröllop så där och se hur de kan vara, eller hur det var innan tröttheten. Men usch vad jobbigt också att bli påmind om hur ens relation inte är så jäkla het…

    Jag såg en intervju med en parterapeut som var gäst hos Skavlan. Hon sa att det vi människor vill i en relation, det är att gilla sig själv, att vara den person som du verkligen vill vara, att du blir den personen med den du lever med. Viktigt att se varandra, uppskatta varandra osv. Men ack så svårt när en är i småbarnslivet, eller? Hur gör folk?

    Ääääälskar dina foton!!! Önskar du hade varit fotograf på vårt bröllop <3

  2. Jag känner så igen mig och vi har inte ens barn. Men när man varit tillsammans länge och vardagen är var den är med stress, storhandling, äckliga snuspillror överallt och då inte ens få en komplimang är avtrubbande! Då får man ta nya tag när tid och ork finns!

  3. SÅ FINA BILDER!! <3 <3 <3

    Man kan inte vara på topp och tindra jämt! Ibland kommer man in i svackor och det är ok! Ett bra tips är att bara kramas! Det tar ju inte långa stunden men oj vad glad man blir av det! 🙂 Och bara säga "älskar dig" eller ge någon komplimang! Säger det så ofta till min man, men jag är ju också väldigt "komplimangig" av mig. Uppskattat dock! Och jag blir alltid glad av det själv. 🙂

    Kram och ha en fin helg!

  4. Jag gillar dina inlägg som är så här. Som visar att du kämpar och älskar och att du har som mål att ge dig och KC allt men att ni ibland glömmer bort i vardagen.
    Jag förstår din frustration med att känna sig maktlös i väntan på huset och anpassa sig efter andra och då slits man som par ordentligt.
    Kram

  5. Håller med övriga – dessa allt är så fantastiskt bloggar står mig upp i halsen! Speciellt när två av dem skiljer sig … då var livet inte så jäkla rosenskimrande egentligen!

    Vem har ” tinder” efter x-antal år tillsammans?! Livet sliter, det är helt normalt. Men nan kan ju välja om man vill vara en sköning eller en bitterkuk och sänka förväntningarna när vardagen svajjar!

  6. Instämmer att dessa ärliga inslag är orsaken till att jag hängt här i fler år än jag kan minnas, typ när Nala var liten plutt. Så nä, sluta inte med det

  7. Det kommer att bli bättre när ni bor i ett hus ni trivs i! Att bo på fel plats påverkar väldigt mycket, har jag märkt, nu när jag har hamnat på rätt plats.
    Jag håller med Brysselkakan om att det är bra att du reflekterar coh ser att ni kan jobba med saker för att få en bättre relation… samtidigt tänker jag att det där tindret, det försvinner ju. Förälskelsestadiet är bara en del av ett förhållande. Den brukar ju försvinna och ersättas av något annat, när man är tilslammans länge. Oroa dig inte. Och dina mer privata inlägg är guld. Hoppas du aldrig slutar med dem.

  8. Om du inte skrev som du gör ibland, som detta, så hade jag inte läst din blogg i 6 jäkla år!! Och för privat tycker jag inte det blir när det är allmängiltigt, vi är ju gaaanska många som känner igen oss! Definitivt jag i alla fall! Men tindra är inte möjligt hela livet, det hade ju tagit ALL fokus och inget hade blivit gjort. Barnen hade blivit bortglömda. Bara man inte glömmer att det har tindrat och varför tror jag det är lugnt! Sen är det ju alltid bra att få en påminnelse.

  9. Men alltsåååååå det går ju inte att tindra och gulla sig om man måste lägga den typen av energi på att tex städa upp efter personen man ska tindra mot?! Eller min favorit: påminna om varför det finns en toalettborste.

  10. Om man tänker sig sin relation i ett långt perspektiv så är småbarnsåren en oerhört intensiv fas där andra behov sätts åt sidan. Och jag tänker att det måste få vara så, det är orimligt att inte sänka kraven på vissa plan när de blir så mycket högre på andra. Och visst känns det ibland som en evighet, men i ett långt liv handlar det om en kort period, nästan en parentes. Sen får man sova och andas igen och då vill och orkar man annat. Att ta hand om dig själv kan lika gärna vara att få lov att prioritera bort vissa saker under den tiden i livet, för att inte gå under av alla krav. Att inte vara hård mot sig själv. För att orka. Så får man satsa mer på romansen sen.

  11. Personlig eller privat- tycker dina inlägg är viktiga för dem får mig att tänka till och reflektera över hur jag själv beter mig. Känner verkligen igen mig i det du skriver. Tar inte hand om mig eller vår relation så himla mycket just nu och var en bra påminnelse att läsa ditt inlägg!

  12. Ur ren självisk synvinkel så älskar jag att du ibland skriver på gränsen till privat. Det är väl delvis därför du har en hel hög människor spridda över världen som drömmer om att faktiskt fysiskt ha dig i sina liv, myself included 🙂

    Har ju noll erfarenhet av din situation, men håller med Sofia om att det beror ju på vem man jämför sig med. Var lite snällare mot dig själv 🙂 Även om det såklart kan vara bra att ibland få sig en spark i baken och tänka över vad man kan förändra för att må lite bättre.

    När blir det inflyttning?!!

    Och i övrigt, du kanske inte alltid tindrar – men du är konstant så himla vacker!

  13. Vilka vackra bilder!
    Inte kan man väl tindra för jämnan heller? Hur skulle det se ut??!! : )
    Att vara nybliven hemmamamma med två väldigt små barn är hur tröttsamt som helst. Då har man knappt tid att ta hand om sig själv och inte ska man väl behöva ta hand om en annan vuxen. Det är helt klart en maraton med många uppförsbackar men det blir lättare efter ett tag när man får lite tid att putsa ut.

  14. Verkligen inte lätt det där under småbarnsåren. Jag o R har också en del att jobba på. Sedan Oscars diagnos har det varit jobbigt, vi har båda mått dåligt, sörjt, samtidigt som vi haft 2 små barn att ta hand om och allt som hör till. Tycker det är bra att vara medveten, men kanske också inte oroa sig allt för mycket för att det inte är på toppen under vissa perioder – lätt att jämföra sig med par som är nygifta utan småbarn kan jag tycka. Inget ont alltså men alltså, barn tär oerhört på relationer. Tycker jag i alla fall.

    • Amen to that! Stort medhåll härifrån, i synnerhet när det gäller tärandet och jämförandet. Mitt i prick!

  15. Jag tror att om hemarbetet är jämställt så blir det lättare och det blir lättare ned jämställdhet om man inte har barn dvs båda jobbar och är hemma ungefär lika mycket.

    Jag har slutat ta hand om V. Jag älskar det. Han får minnas sina saker själv och packa lunch etc. Det drabbar inte mig. Jag kan inte ta hand om ettt barn och en vuxen man det är bara en ful ovana från vs sida.

    Sedan ta hand om mig: ja det behöver jag jobba på men då måste V ge mig den avlastningen och utrymmet. Ge och ta och lite ligger på dig och lite på din man.

    Kram

  16. Jag tycker inte att det blev för privat. Jag kan också känna igen mig i det du skriver: det är svårt att få till det romantiska när man går runt och stör sig på att den andra inte SER saker som behöver göras i hemmet och inte GÖR det INNAN han vilar utan eventuellt inte heller efter…. blä. Jag stör mig just nu en del. Jag borde lugna mig och se det positiva och planera någon mysig utflykt och säga snälla saker. Jag sa snälla saker häromkvällen och det gick hem, men han sa inget tillbaka. Han har inte lärt sig att tänka så, hur kan jag muntra upp min tjej nu? Nä.. Eller har han det fast jag inte ser det? Jag måste nog ta en chokladbit till!

    Kram på dig!

  17. Tycker det är ett gott tecken att du reflekterar och ser att det finns saker att jobba med!
    Och det händer inte som om man knäpper med fingrarna men har tanken börjat gro växer den och det går framåt!
    Och snart ert egna hus! Bra steg framåt!

Write A Comment