I fredags sålde vi huset, bilen och KC hade sin sista dag på jobbet. Jag trodde vi skulle fira och känna oss glada men istället hade vi väl samma känsla som båda gångerna vi förstått att vi var gravida.. typ “oh shiiiiiit, nu är det allvar”.

Nu hyr vi alltså vårt hus av de nya ägarna i två veckor.. konstigt. Det kändes speciellt att sälja huset till folk som aldrig bott i CO innan, de har så himla mycket att se fram emot. De var så väldigt glada över att ha flyttat till CO och både jag och KC kände oss avundsjuka på dem. De öppnar deras bok och vi stänger våran. I morgon tar vi kidsen och åker till the sand dunes. Jag har velat åka dit sedan vi flyttade till Colorado så det är ju about time. Vi ska bo i en airstreem vilken jag är SJUKT pepp på. Mindre pepp på att aka bil i ca 4 timmar med två kiddos..

5 Comments

  1. Är man ångestbenägen så är man. Det går liksom inte att plocka bort ångesten (utan beroendeframkallande medel) så då får man helt enkelt lära sig att leva med den.

    Steg 1 är kroppslig homeostas: sova, äta och röra på sig. Regelbundet. Kanske prova att undvika stora mängder av mat och dryck som kan skapa oroskänslor hos vissa; bröd, bönor och kaffe osv. Steg 2 är att träna på att rikta sin uppmärksamhet åt ett annat håll. “Nu har jag supermycket ångest. Jag vet ju att jag är en person som lätt får ångest. Så kan det vara här i livet” och sen återgå till att göra/känna annat. Fokusera på hur kroppen känns mot madrassen. Fokusera på varje litet moment i tex matlagning, städning, vika tvätt, trädgårdsarbete, packa lådor. Fokusera på att lyssna efter hur så många olika ljud du kan uppfatta. Om man ältar på nätterna: säg till dig själv att du tyvärr inte ska tänka på ångesten just nu men att du lovar hjärnan att älta vidare imorgon kl 09 när det har ljusnat. På nätterna är ju andningsövningar också bra att ta till. Kolla appar i mobilen. Litet klipp på en klassisk psykologisk ACT liknelse.
    https://www.youtube.com/watch?v=NdaCEO4WtDU&t=2s

    Bröst/magångest försvinner inte bara, men man kan träna på att fokusera mindre på den.

    Lycka till med flytten.

  2. Oooh vad häftigt!! Ser fram emot att se bilderna! Ja barn och bil alltså… “Höjdpunkten” med I är hittills när hon skrek från Lund till Öland. Snacka om att man bara vill slänga sig själv framför bilen hellre än att sitta inne i bilen med mistluren.

  3. Jag var där för två somrar sedan!! Fantastiskt vackert! Man måste verkligen upp på toppen av den högsta dynan för att verkligen fatta hur stort det är… Jag hade ett intryck av att det var typ 5-10 dyner… men det känns och ser ut som en heeeel öken! Helt otroligt område. Och fina nationalparker nära där vi övernattade också, men väldigt mycket rådjur som springer över vägarna och bilarna kör fort…

    Hoppas ni blir lika mesmerized som jag blev 😀

  4. Det är ju sorgligt att flytta och speciellt lämna allt och alla bakom sig men man får, försöka på bästa sätt, fokusera på det som komma skall 🙂 .
    Dom där sand dunes ser ju helt amazing ut. Häftigt!!
    Lång tripp men det kommer säkert gå bra, hur är barnen i bilen?
    Mina har alltid gillat och åka bil så det var inga problem, vi satte dem i bilen för att somna t.o.m

Write A Comment