111-3

Jag minns vår gamla sprinkler. Pappa placerade ut den på gräsmattan under de varmaste dagarna. Såg inbjudande ut men vattnet var alltid iskallt och hårt. Jag och min bror skrek högt när vi sprang igenom vattnet, han var modigare än vad jag var. Han sprang rakt igenom, orädd. Jag sprang mer bredvid och skrek för att vara med. I dagsläget finns inget av det där kvar, förutom minnet. Som säkert är förskönat. Ibland är det så tråkigt att växa upp, att se minnen med andra glasögon.

Jag återupplever det här nu för WK älskar vår sprinkler. Det gör mig så glad att se hur lycklig han är att springa igenom vågorna av vattendroppar. Hur han tvekar, laddar och springer. Att han inte springer bredvid vattnet. Hur han springer med stängda ögon och är så mycket modigare än vad jag var. Han är så mottaglig för att njuta just nu. Inte alls som jag, som nästan måste planera in “njuta av maten du äter” i kalendern. Jag blir så lycklig av att se honom, och att se hur han tar sig an små äventyr varje dag. Att jag får vara med honom när han har så kul att han inte ens ser mig, och att jag inte satt med näsan i telefonen vid just det här tillfället.

111-7

111-8

111-9

111-6

111-5

111-1

111-4

7 Comments

  1. Fantastiska bilder, och visst är det världens bästa grej att se sina barn ha så roligt.

    FÖRRESTEN så bör du uppdatera din Om Mig- info 🙂

  2. Superfina foton! Bra och ärlig blogg som jag gärna kikar in på. Har en krävandes 3,5-åring som är all crasy kan jag säga. Blir galen på att jag (och pappan) inte förstår oss på detta lilla yrväder till barn. Men han växer väl på sig.. storebror är lugn som en filbunke, energigivare till max och lätt att ha att göra med. Min teori är att ni kommer få en lättskött liten pärla till lillasyskon framöver! En av varje för balansen.. :-))

Write A Comment