Själen är obotligt ensam

Det sorgligaste någonsin

När jag arbetar brukar jag sitta och lyssna på Sveriges Radio. Just nu sitter jag och lyssnar på Oförnuft och Känsla och de pratat om ensamhet. De följer en dam som letar släktingar till folk som dött men som ingen saknar.. som ligger döda i flera månader utan att någon saknar dem och upptäcker dem. Hur hon fejkar dödsannonser och skriver, trots allt, att de saknas av vänner.. Min.absoluta.mardröm.

Och sen tänker jag på hur fruktansvärt ensam jag kände mig i Alabama och hur viktig den här bloggen var då, er feedback och era kommentarer var som små livbojar i ett hav. (an island of reality in an ocean of diarrhea). Tack ni fina som lämnar kommentarer, skickar mail och hör av er. Ni är, oavsett om ni vill det eller inte, en del av mitt liv.

8 Responses to Själen är obotligt ensam

  • Desiree says:

    Jag minns också den där ensamheten i Alabama. Jag antar att jag så här i efterhand hade behövt jobba mer på att få mer av ett socialt liv. Men bloggen har varit fantastisk ovasett vart jag bott.
    KRam!

  • Caroline says:

    Jag läser din blogg hela tiden men kommenterar sällan. Det ska jag bli bättre på, tycker du är så himla bra och rolig och inspirerade och vill ju såklart att du ska veta om det! Jag har också flyttat från Sverige för att bo med min kille utomlands, så jag förstår dig när du skriver att du saknar din familj och Svea. OCH håller med om att vi är romantiska med det draget hehe.. Kämpa på! Kram

  • Liz says:

    Vilken sorglig historia men vilket fint initiativ av kvinnan. Vilken medmanniska! Igen kan jag bara saga – I hear ya’ angaende ensamheten i Alabama. Jag sitter fortfarande i den sitsen du satt i da, borjar tackochlov vanda lite, men inte mycket…Ar ocksa tacksam for att jag hittade in i bloggvarlden och darmed fick mer vanner och stottande ord!! Sa glad for att du mar bra idag och att ni trivs sa bra i Denver! Harligt!!
    Stor kram och ha en fin helg!

  • Maria K says:

    Nu kände jag mig “tvungen” att kommentera och säga hej! Jag är ju trots allt inne och läser varje dag utan och säga nåt. Så. Hej hej och gott jobbat med Whole30!

  • Kringlan says:

    Tack för att du skriver och delar med dig av ditt liv! Många skratt men också en del what?! Men vad hade man gjort utan dig och din blogg? Helt plötsligt har man fått en ny vän som ger en utmaningar både i Crossfit och mat :) man är aldrig så ensamsom man ibland tror att man är.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *