Framme i Savannah..

Framme!

Casey och jag får sova i stugan som byggdes åt “The Help”… blandade känslor över hur min drömstuga var ett redskap över förminskning.. milt sagt.

Inne i stora huset följer allt samma tema, vitt på vitt på vitt.

Allt är så typiskt Georgia. Boiled Peanuts, sweet tea, corn on the cob och peach pie. Härligt att känna att Georgia faktiskt känns lite hemma trots att jag kämpat med att gilla  denna stat. Casey tar tillvara på varenda sekund av att vara här och det är fint att se hur han uppskattar all mat, alla traditioner så mycket mer nu. Jag räknar med att det kommer vara mer av oss båda att älska när vi lämnar GA bakom oss.

Nu går solen ner över havet, jag lyssnar på vågorna och har precis avslutat det sista med jobbet för ett par dagar. Det SKA kännas underbart men jag längtar hem till Sverige. Mormor är sjuk, min bästa vän gifter sig och här sitter jag. Piss balle och skit. (Men gee, jag är tacksam att sitta här och längta hem istället för i Alafuckingbama). Kanske är det så här det kommer vara, livet kommer alltid vara i osynk och även om jag har det helt fantastiskt  så kommer jag alltid alltid längta hem. Jag känner mig otacksam som aldrig är nöjd. Eller jag är nöjd men det är aldrig perfekt! En dag som denna ska vara perfekt, men hjärtat är med nära och kära som inte är här nu och det blir så kluvet.

29 Comments

  • Caroline says:

    (förresten så tycker jag att du har många fina fina fina bilder)

  • Viktoria says:

    Vad kul att hitta någon i samma sits som jag! Även jag har precis gift mig med en cowboy! Han är från Tennessee men vi bor i Kansas City när vi inte reser med hans jobb. Just nu är vi också i Georgia :) Kul att läsa din blogg!

  • Anna says:

    Saknar en uppdatering från dig :)

  • Areyanna says:

    Super vackert! Vitt är så fint! Älskar många kuddar å höga stora fluffiga sängar=) Ser as härligt ut!! Sweet dreams då=)

  • Johanna says:

    Fantastiska bilder! Men förstår dig så himla väl angående att vilja vara både där och hemma. Måste vara skitjobbigt. Speciellt när något gifter sig eller är sjuk, blir liksom extra påtagligt då. Hoppas du kan åka hem en sväng snart!

    Kram

  • Moster Anna says:

    Kram kram kram!

  • Det ser sa himla mysigt ut i Savannah. Jag vill ocksa aka dit :)

  • Linda says:

    Men längtan att åka hem kommer minska med åren. Lovar. Den kommer fortfarande finnas där men ju längre du befinner dig från Sverige desto mer bli nya stället hem. Det tar en otrolig tid, men utan att du vet om det förändras du. Hur vet jag det? För att jag bott massor med år utomlands och saknade Sverige, nära och kära något enormt i många år. Saknar det fortfarande, men känslan är annorlunda.

  • Anna Teig says:

    Åh, jag visst. Kluvet hjärta! Ajajaj vad ont det gör. Man får försöka att leva lite mer i nuet. Ibland intalar jag mig att jag är på semester. Ibland tvingar jag mig att inte tänka alls och då kan jag för en liten stund leva och bara njuta. Jag är inte naiv nog att tro att allt kommer kännas perfekt i Sverige heller, men det är hemma, för en liten stund. Det är filmkväll och leverpastej och lösgodis. Det är mamma och pappa och syster med familjer. Men det är också borta för min andra hälft, nytt och främmande. Det är också främmande för mig, jag har ju inte bott där på två år. Jag skriver checkar nu som om inget hänt, jag tvingar karln min att åka och panikhandla kl 23.00 för att vi inte har någon frukost hemma. Jag älskar taco bell. Busskort är numera lika främmande för mig som REAL Trucks (Ford 150 och större) är för svenskar. Jag tror lyckan ligger i att acceptera att det alltid kommer finnas för och nackdelar med alla länder och att gamla hemma kanske inte blir nya hemma och nya hemma kanske aldrig blir som gamla, men det kanske ändå blir just…hemma. (och det är väl det vi ändå längtar efter när allt kommer kring? Att känna oss hemma.)

  • Sofia says:

    Linnea vilka hemska nyheter från Denver, ush! Jag tänkte på dig direkt när jag hörde om det!

    Kram

  • Maja says:

    Jag längtar efter dig fina männska!

  • Jenny says:

    Det ser helt fantastiskt ut och jag vill verkligen dit! Har velat det ända sedan jag såg serien “Savannah” som barn! :)

    Jag är också glad att du inte är i Denver idag, det är skönt att du är någon annanstans.

    Jag tror att människan är lite så, att den alltid strävar “uppåt” eller att gräset är grönare. Läser jag din blogg tycker jag många gånger att du visst njuter och verkar tillfreds. Du kanske bara glömmer de tillfällena? Jag tycker du är lite för hård mot dig själv, men förstår dig till fullo. Jag känner nämligen likadant ofta. Kram till dig!

  • Anna says:

    Usch hörde om det hemska som hänt i Denver, Colorado. Vilken tur att ni är på annan ort och mår bra. Kan man inte samla ihop alla störda människor och låsa in dom för vård innan dom skadar någon annan?

  • Hanna Lans says:

    Längtan går aldrig över. Sorry. Men, den betyder att du älskar och älskas och det är fint och stort! Just nu är Sverige och stora delar av Europa täckta av regnregnregn och kylakylakyla, så njut av var du är, och försök komma hit till en vacker höst istället?

  • Uppochhoppa says:

    Så fint där är! Men jag som ändå får räknas som nytillkommen hänger inte med – vems är huset i savannah – om casey inte gillar att vara där, (för man antar ju att han skulel gilla att vara hemma – där han eller hans släkt kommer ifrån). ? Fill me in!

  • Sofie says:

    Det ser så vackert ut där. Njut av din ledighet. Jag längtar efter er.

  • Camilla says:

    Åååh vad fint ställe :)

  • Anna says:

    Förstår dig. Savannah verkar härligt. Såg såpan som utspelar sig där med samma namn när det begav sig ;) Innebär inte ditt jobb att du kunde åka oftare till Sverige, eller har jag fattat fel?

  • Desiree says:

    Åh lyllos dig som är i vackra Savannah. Så himla fint där. Har alltid haft en kärlek till Georgia. Tycker att det är vackrare än Alabama. Jag blir helt söder nostalgisk av dessa bilder och ditt inlägg. Åh Linnea du ska veta att du inte är ensam om att känna att man alltid längtar bort lite till andra ställen är just där man bor och befinner sig. Det frågar jag mig ofta varför jag inte bara kan vara nöjd och känna att det är perfekt det jag har. Kanske för att helt perfekt inte finns någonstanns. Även om jag har det riktigt bra så kan jag ändå stundtals känna att det kliar i själen och jag vill bort till något nytt. Hi hi älskar de höga sängarna som finns i USA. Där känner man sig verkligen som prinsessan på ärten :-)
    Kram och njuta av Savannah.

  • Danne says:

    Men jag vill bara säga: Vilka fantastiska bilder, nu kom helt plötsligt Savannah upp på listan över platser man vill se i USA. Och en fråga jag har suttit o klurat på en stund: vad är det för något till vänster om varningskylten ute i vattnet (men på stranden?) på den översta bilden?? Man måste zooma in för att se det som jag menar. :)

  • Ser helt sjukt mysigt ut! Förstår din längtan, dock. Kluvet… Kram!

  • mormen says:

    vilka underbara bilder och längtan smyger sig sakta på- längtan efter underbara Savannah- huset vid havet- de vackra rummen – baden – maten och sist men inte minst längtar jag ständigt efter dig och Casey. kram

  • EllinorO says:

    Åh vad jag känner igen det där. Att ha hjärtat på flera ställen. Att älska och känna sig kluven samtidigt. Kram

  • Christina says:

    Ja alltid detta…. hjärtat delat i två.

  • Casa Annika says:

    Åh kära vad jag känner igen mig! Ska man leva med denna ständiga längtan hem? Går den aldrig över?
    Önskar, önskar att du kunde åka hem till Sverige nu.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>