I morse vaknade jag av mistlurar som gick båtar emellan utanför Lidingö. Jag gick ner bryggan och det var magiskt att höra båtarna som i blindo navigerade runt varandra.

Det är svårt att skriva på bloggen nu, som ni säkert märkt. Men när det inte bara handlar om mig och mina känslor utan om andra så kan jag inte ta mig rätten att skriva vad jag vill. På samma sätt som ord förminskas när man skriver om det som är viktigast av allt.        Den här kvällen har varit den värsta i mitt liv. Nu ska jag sova, i morgon flyger jag hem/bort till Denver och så är det med det. Sen ska jag återgå till att vara ytlig igen. Man behöver en jävla massa yta för att blogga om allt och inget.

04.15.2012 | categories: The Royal Kingdom Of Sweden18 comments

18 Comments ( Reply )

  1. Helena says:
    April 16, 2012 at 13:43

    Tänk inte på bloggen nu, ta hand om dig själv och din fam ist. Hoppas att du mår bättre snart. Kram!

    Reply
  2. mb says:
    April 16, 2012 at 09:34

    det är svårt att uttrycka sig rätt när man inte vet vad det handlar om, så att säga “hoppas det ordnar sig” kan låta okänsligt men jag menar verkligen väl. jag hoppas att den här situationen är något som blir bättre med tiden och att du och din familj får vara glad igen.
    och som de andra sagt, känn ingen press, det här är din blogg och den speglar ju en del av dig. mår du inte bra ska du inte tvinga fram något, men mår du bra av att blogga ska du skriva tills fingrarna blöder.
    kram.

    Reply
  3. Kringlan says:
    April 16, 2012 at 04:21

    Känn verkligen ingen press på att din blogg är “lidande” – livet handlar om så mycket mer än att må dåligt över en nätsida. Det är svårt allting är svårt. Mer än en månad efter pappa och jag har fortfarande extremt svårt att svara på mail, sms och blogga. Allt kommer att gå upp och ner men ni har varandra i familjen och tillsammans klarar man det. Styrka är att vara svag när det känns pissigt och stark när det känns som en normal dag.
    Tänker på er, en stor kram från oss båda!

    Reply
  4. Marie V says:
    April 16, 2012 at 00:19

    Du skriver väll i bloggen för din egen skull och inte för alla andras? Ta den tid du behöver och gör det som känns bäst för dig.
    Kan verkligen förstå det du går igenom nu och det är ingen lätt sak. Alla saker som ska göras, allt man ska hinna med att säga och inte minst alla känslor man ska känna. Låt det bara ta sin tid. Jag som alla andra skickar så mycket styrka det bara går!
    Kram

    Reply
  5. Desiree says:
    April 16, 2012 at 00:16

    En bamse kram till dig Linnea. jag hoppas att flygresan gick bra och att nästa gång du kommer till Sverige så blir det under lättare och trevligare omständigheter. Det skulle även vara roligt att ses om du hinner nästa gång du är här.
    En stor kram vännen.

    Reply
  6. Jenny says:
    April 15, 2012 at 23:25

    Jag vet inte vad som hänt, men jag skickar virtuella stärkande kramar till dig! KRAM

    Reply
  7. I min lilla lilla värld says:
    April 15, 2012 at 23:12

    Skickar en styrkekram

    Reply
  8. emma sofie w says:
    April 15, 2012 at 22:41

    Kram!

    Reply
  9. Sarah i NYC says:
    April 15, 2012 at 20:46

    Som någon sa tidigare – strunta i underhållningsvärdet på bloggen, under vissa perioder kan den helt enkelt inte vara en del av ens liv. Hoppas du mår bättre snart! Peppkramar!

    Reply
  10. kalaslotta i USA says:
    April 15, 2012 at 20:23

    Förstår att det är tungt.

    Snart är du hemma hos din älskling och Nala, Cross Fit och Paleomat, sommarvärme och nyfunna vänner.

    Styrkekram!

    Reply
  11. Anna says:
    April 15, 2012 at 15:58

    Jag känner igen det där… det är vårt liv!

    Reply
  12. Annika i Spanien says:
    April 15, 2012 at 15:35

    Vi är många som känner med dig, men vi kan inget göra. Snart träffar du Casey och Nala igen och då ska du bara ta emot av den kärlek du får. Du hade fått ännu mer om vi bloggläsare hade varit närmare än på andra sidan av en dator.
    Rätt ord kommer efter ett tag, men dem ska du behålla för dig själv om du vill.
    Nej, usch vad tungt det måste kännas just nu! Jag kan föreställa mig. Kram

    Reply
  13. Annika says:
    April 15, 2012 at 15:25

    Många kramar vad som än hänt! Skit i ytligheterna just nu, att vara underhållandet på bloggen är det sista du behöver tänka på.

    Åk hem och krama Casey och Nala, ta hand om dig, och kom tillbaka när du kan och det känns rätt.

    Reply
  14. Mamma says:
    April 15, 2012 at 15:04

    Älskling. Du är stark, tapper och full av kärlek. Det är därför det gör så ont nu. Kärlek är glädje och lycka men kärlek är också smärta. Älskar dig.

    Reply
  15. Anna says:
    April 15, 2012 at 14:52

    Jag sänder all styrka och kärlek jag bara kan till dig! Massor av kramar!

    Reply
  16. egon says:
    April 15, 2012 at 14:32

    Åh vad tråkigt att höra. Hoppas du snart känner att det är ok. Och, kasnke inte bästa läget, men här är några frågor att svara på. Kanske kan skingra tankarna? http://egoegon.blogspot.se/2012/04/elva-fragor-ganger-tva.html

    Reply
  17. Lina says:
    April 15, 2012 at 14:16

    Det är svårt att hitta rätt ord för att stötta dig också, men hoppas att du vet att det är många här som är med dig och känner med dig!

    Reply
  18. Sanne says:
    April 15, 2012 at 14:02

    Ååå, önskar dig bara varma tankar vad som än har hänt. Du verkar vara en otroligt bra människa iaf o inte ytlig.

    Reply

 Leave a Reply