Monthly Archives: July 2010

Moving day

Nu tar vi vårt pick och pack och drar! I dag flyttar vi till Alabama och ger därmed upp våra förhoppningar att flytta till Denver. Jag är såå glad att vi äntligeb flyttar till eget även om det är till ett, ännu mer, konservativt område.

Håll tummarna för mig idag då jag ska köra genom ATL själv… Jag tycker Lidingötrafiken var läskig.. ATL har åtta filer på motorvägarna! Paniiik

Happy salmon!

Jag känner att det är dags nu… Att berätta för er som inte känner mig, att jag faktiskt är en glad lax. På foton ler jag och jag skrattar ofta. Jag känner mig som världens lyckligaste, nygift med min bästa vän och i helgen flyttar vi in i en underbar lägenhet. Jag är frisk och alla runtomkring mig likaså. Allt är bra! Men bloggen är som en liten ventil för mina psykbryt. Jag spottar eld här så pussar jag på Casey istället!

Soo.. That sucked!

Ok.. Mina krokodiltårar och mascarasvarta kinder hjälpte inte alls. Vi träffade mest otrevliga damen någonsin.. Jag skulle kunna kalla henne kärring utan att må allt för dåligt.

Vi fick stå upp vid en desk, precis som på ambassaden. Damen tittade oss inte i ögonen under hela mötet utan hennes ögon var som fixerade på datorskärmen.

Vi inledde med att säga att vi hade några frågor. – “Well make it fast”, sa hon utan att lyfta blicken.
“Umm… Ok”, sa jag och bad henne ge mig en stämpel i mitt pass så jag kan förnya mitt amerikanska körkort (som bara har två veckors giltighetstid kvar, och man får bara köra på ett svenskt körkort i tre månader).
Hennes svar löd: – “No i can’t do that. You will have to wait until you have your work athorization”.

Jahapp.. Det kommer ta minst en månad innan jag får det, så det betyder minst en månad när jag inte kan/får röra mig utanför hemmets väggar eftersom hela USA är byggt efter bilar. Här började jag gråta och jag grät mig igenom resten av mötet.. Så jag kommer inte ihåg så mycket mer än att det som damen upprepande sa var: “I cant do that, I cant tell you that, It’s the law… “. För simpla frågor som, “Hur lång tid tror du att det kan ta?” Eller, “räcker den här informationen att skicka in?” Efter ett tag tittade hon på mig och suckade innan hon sa; “You know, there is people who has much worse problems than you do” (no shit sherlock! Jag vet, men att vara strandsatt i Alabama, utan jobb och utan möjlighet att ens köra o köpa toalettpapper i ett land jag INTE FÅR lämna suger rätt bra det med). Sedan sa hon något som gjorde mig ännu mer förbannad och det var att jag kunde ju alltid köra utan körkort, så länge jag körde försiktigt! “The only thing the police will do is go give you a ticket”.

Skulle polisen stanna mig här nere skulle jag nog få en hjärtattack direkt. Jag är inte supersugen på att köra olagligt!
Kan jag skylla på henne då i så fall?
Vi kunde ganska snabbt konstatera att vi kunde mycket mer än damen i fråga. Hon hade ingen koll på vilka papper som skulle fyllas i, ingen anig om det gröna kortet gällde ett eller två år, vart man kunde hitta Alien registration numbers eller något annat heller för den delen.

Efter ett långt möte hade Casey samlat på sig tillräckligt med info för att vi skulle kunna gå och vi började plocka ihop våra papper.. Damen börjar prata om alla immigrants som kommer och lever på USA’s socialsecurity… Och då får jag en liten knäpp och muttrar tillräckligt högt så att damen hör att : I really understand why this country has so many illegal immigrants… Inte så smart kanske. Hon har säkert raderat hela vårt case nu. Men i så fall var det värt det!

Idag påminnde USA om mig hur det var när jag bodde i Kina. Det kändes som ett kommunistland med usel customer service bara för att det är styrt av “The Goverment”, ingen kan något eller kan göra något för det styrs av “The Govermet”. Utan det är bara en massa felaktig information som även den kommer i från…. Gissa tre gånger. Ze Goverment!

Ok ok jag förstår att det inte kan vara något privatägt företag som fixar med immigration. Men det här var så pinsamt dåligt att se! Det känns som om mitt o Casys liv ligger i händerna på folk som hatar sitt jobb.

Jaja nu ska jag inte klaga längre. För att trösta mig gjorde Casey det bästa han kunde gjort. Han mixade mina två favoritsaker till ett! Shopping och mat!
Vi åkte till WholeFoods market. Där spenderade vi närmare 100$ på ostar och bröd. Det är som en ENORM delikatess butik. Vi hittade lingonsylt och knäckebröd! Lycka helt enkelt..

I helgen flyttar vi till Birmingham, Alabama. Spännande!