Försöker fixa ett saaabla självporträtt inför en fotoloop lördag och mothersday (som är på söndag). Det enda jag kan tänka på när jag tänker på självporträtt inför mothers day är antingen fota allt kaos, eller att ta ett foto på när jag ammar. ÄLSKAR att amma fortfarande. ÄLSKAR att det tar noll kraft, men är så tillfredställande. Älskar att jag är Theos batteriladdare. Älskar att han saknar mig (även om det är för att han är törstig) Älskar att ingen kan ersätta mig och älskar hur jag kan kolla på instragram samtidigt.

Om du skulle illustrera motherhood, vad skulle du göra då? Hur illustrerar man dåligt samvete tillexempel?

Aja foto kommer som sagt på lördag. Hang tight. Mycket boob action.

Är det något som göra i Sverige? Här är det faktiskt inte helt ovanligt. Jag var med i dag hos en mamma som födde sitt tredje barn, i vardagsrummet. Helt otroligt häftigt, och så skönt det verkade! Att föda barn ena stunden och trettio minuter senare duscha i sitt egna badrum och sen krypa ner med en nykläckt unge i sin egen säng. LYXEN. Skulle ni göra det? Efter idag kommer jag bara kunna berätta om det fantastiska med att göra det! (o andra sidan så hade det ju inte fungerat för mig.. såatte)

Väntar på att mamman ska skriva under kontraktet för att jag ska få foto release, så innan jag kan dela med mig av hennes foton kan jag dela med mig av den jag gjorde innan jag for till Sverige. Kasst ljust för hon födde tidigt på morgonen på ett sjukhus, så håll tillgodo.

 

Innan jag fick barn så var det äckligaste jag visste att se barn äta, speciellt när de blev matade av föräldrar med hjälp av en sked. Guuud, när ett päron skrapade av maten runt munnen på bebisarna och sen stoppade in den begagnade maten i munnen på barnet igen så ville jag spyyyy.

Men… shame on me. Idag åt vi glass, Theo med hela ansiktet. Jag skrapade av hans glassansikte med skeden och ….. åt upp det själv. All time low.

Gaahhhh, en av världens bästa fotografer (enligt mig) kommer till Gränna och letar efter par som vill fotas. Sven Malojlo kommer till Svea rike och vill alltså fota och han letar modeller! Hade jag bott i Sverige hade jag rest dit för att fotas för han är så SINNES begåvad. Här är hans insta. Anyway. Han sa åt mig att jag kunde slänga ut hans info här så om det är någon som tycker att det låter spännande, DMa honom på insta! Dela för bövelen!

Artifact Uprising (världens bästa print företag) har en motherday sale och jag beställde hem tio prints. Är så glad att äntligen få upp lite av mina nissar på väggarna.

Hörrni, Jag kommer fortsätta blogga som jag gör nu. Sällan och utan stress. Men med lite inslag av lösenskyddade inlägg. Ni kan maila om ni vill ha lösen, men jag vill liksom inte att vissa ord ska eka ut i oändligheten.. (känns ju så men fattar ju att det inte ÄR så, har inte sådan hybris). Men det känns bra.
Mailen är geiger.linnea@gmail.com

Känns som alla inlägg borde ha denna titel. MEN VAR DET INTE VÄRLDENS LÄNGSTA DAG IDAG? Jo det var det. Shiiit, jag borde ha skaffat barn när jag var 18. Orkar liksom inte nu. Trött som en sloth. Tog foton på en familj som precis fick sitt tredje barn och de såg väl, om möjligt, ut att vara tröttare än vad jag är.

Nej, jag har lite svårt att skriva här nu förtiden, känns som allt jag vill prata om måste censureras, WK är ett barn helt plötsligt och jag måste kanske börja tänka på hans integritet med. Men vill inte. Om jag slutar här, så känns det som jag kommer sluta finnas typ.  Kanske ska byta inriktning? Eller börja blogga anonymt. Vet inte.

Aja, sånt tänker jag på idag. Vad tänker ni på?

Jag tänkte alltid att det skulle vara så sjukt gulligt att ha barn, och sen kom verkligheten med tiotusen vakna nätter och att de liksom har en egen vilja och SÅNT. Men nu har det gulliga börjat. (Alltså utöver bebisgull.) WK har börjar vela somna samtidigt som han typ tittar mig djuuupt i ögonen, klappar mig på kinden och säger om vart annat “you are my best friend mommy, I lajv you”.. spelar INGEN roll at jag är hans “second best friend” så fort han vaknar på morgonen för att KC alltid är först. Dööör av hur söt han är på kvällen. Här om natten la hen sig på mitt bröst, kramade mig och viskade i mitt öra “I am always your baby mommy”. Får man börja hulkgråta när ens barn säger så eller ärrar man dem för livet? Kan liksom inte sluta.

Jag är förövrigt Theos bitch, han är inte ett dugg loving emot mig utan jag är bara hans färdkost/matlåda. Så fort jag sätter honom ifrån mig en sekund så tittar han på mig och GALLSKRIKER argt. Inte gulligt eller ledset utan mer som om att han svär över att han tappade telefonen så skärmen sprack eller att bilen fått punka.